Mer Mer Skriv ut sida Editera sida

Fäbod och fäbodbruk

    Innehållsförteckning
    Inga stycken

    Fäbodbruk utgör en särskild driftform i boskapsskötseln som i sitt ursprung handlar om säsongvis förflyttning av betesdjur och folk från hemgården till mer eller mindre avlägsna betesmarker på sådant avstånd från gården att det inte var praktiskt eller resursmässigt försvarligt att dagligen förflytta sig emellan, varken för folket eller med djuren, som regel heller inte hemtransport av produkterna. 

    Begreppet fäbod syftar specifikt på de nödvändiga byggnader som erfordrades för att härbärgera djur, folk och verksamhet under den period man vistades på fäboden. En central verksamhet knutet till begreppet fäbod är mjölkning och mjölkförädling till säsongsvis lagringsbara produkter som smör, ost och mese av ko- och getmjölk.

    I ursprunget var fäbodbruket en integrerad del i ett småjordbruk för självhushåll, ibland med viss produktion för avsalu. Det vidsträckta utmarkbruket för familjens försörjning handlade också om så mycket mera vad gäller resursnyttjande och vanligen omfattades även bärgning av vinterfoder på slåtterängar, lövtäkt, jakt- och fiske för husbehov, bärplockning och tag av allehanda naturprodukter. Ibland kunde fäbodarna också vara utgångspunkt för traditionellt skogsbruk och insamling av myrmalm. 

    Fäbod kan också regionalt ha andra benämningar som säter, bod, bu, eller vall, 

     

    Endast Sverige svenska fäbodar hava..."  Ja, så är det ju - men företeelsen med säsongsvis förflyttning av betesdjur i syfte att nyttja extensiva och avlägsna betesmarker är en vida spridd kulturgeografisk tillämpning för effektivt areellt resursutnyttjande vilket återfinns i alla världsdelar, och som svarar för försörjning och en värdefull livsmedelsproduktion för ett betydande antal människor i världen. Internationellt faller det under begreppet Transhumance (eng.) https://en.wikipedia.org/wiki/Transhumance 

    I den utformning vi återfinner fäbodbruket i vårt land så har vi en vegetationsekologiskt och kulturgeografiskt grundad gemenskap med Norge och med internationell terminologi kategoriseras det som Skandinavisk Transhumans (sv.) https://sv.wikipedia.org/wiki/Transhumans

     

    Från under historiska tidsrymder mycket stor omfattning av extensiv betesdrift på den skandinaviska halvön i skogar, fjäll och även ute på skärgårdsöar, och därmed alltså över praktiskt taget hela vårt land, återfinns numera endast ett mindre antal fäbodbrukare som fortfarande upprätthåller betesdrift på traditionellt vis. Det nuvarande s k fäbodområdet sträcker sig från Värmland och norrut, med tonvikten på Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Endast ett fåtal fäbodbrukare bedriver numera mjölkproduktion och produktförädling på fäboden. Det finns dock en strävan att bevara och utveckla denna historiskt förankrade och traditionella brukarkultur och driftform som i sig inrymmer många värden. 

    Som en av flera lokala samhällen i meningen traditionella brukarkulturer i vårt avlänga land, så omfattas även fäbodbruket av delar av Konventionen om Biologisk Mångfald, CBD (eng). Detta behandlas främst i artiklarna 8j och 10c, som handlar om att respektera, bevara och bibehålla sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor hos urfolks- och lokala samhällen med traditionella livssätt som har betydelse för hållbart nyttjande av biologisk mångfald. 

     

    De svenska fäbodbrukarna är självorganiserade i f n fyra fäbodföreningar. En presentation av det svenska fäbodbruket finns i bifogad folder

    Föreningen Sveriges Fäbodbrukare utgör samlande organisation. En hel del fakta och aktuell information finns tillgänglig via hemsidan http://fabod.nu/


    Alternativ.nu | Om handboken | Support