Mer Mer Skriv ut sida Editera sida

Kålrabbi

    Kålrabbi 1.jpgBrassica oleracea var gongylodes

    Allmänt

    Kålrabbi är en växt som trots att den utseendemässigt liknar rotfrukter och även kan användas som sådan ändock tillhör kålsläktet. Den har visserligen förekommit i odling under lång tid men är tyvärr okänd för många odlare.

    Kålrabbi borde odlas av alla som gillar att äta råa grönsaker. Den är en delikatess rå, men även god som kokt. Då kan man skala ock koka kålrabbin och äta den som blomkål. Den är mycket lättodlad och värdefull ur näringssynpunkt. Kålrabbi är nästan värd att odlas enbart för sitt dekorativa utseende.

    Näringsvärde

    100 g kålrabbi ger:

    Energi (exkl fibrer)

    26

    kcal (108 kJ)

    Protein

    1,7

    g

    Fett

    0,1

    g

    Kolhydrater (exkl fibrer) tot

    4,4

    g

    Kolhydrater mono-, disackarider

    2,9

    g

    Kostfibrer

    1,8

    g

    Betakaroten

    24

    mikrogram

    Retinolekv

    4

    mikrogram

    A-tokoferol

    0,2

    mg

    Tiamin

    0,05

    mg

    Riboflavin

    0,02

    mg

    Niacin

    0,4

    mg

    Niacinekv.

    0,6

    mg

    Vitamin B6

    0,15

    mg

    Folacin

    20

    mikrogram

    Askorbinsyra

    62

    mg

    Natrium Na

    20

    mg

    Kalium K

    350

    mg

    Kaicium Ca

    24

    mg

    Fosfor P

    46

    mg

    Magnesium Mg

    19

    mg

    Järn Fe

    0,4

    mg

    Zink Zn

    0,3

    mg

    Selen Se

    1

    mikrogram

     

    Kålrabbi 2.jpgOlika sorter

    Delikatess: Finns i blå och vit variant.

    Domino LF: Tidig sort med plattrunda knölar.

    Kolpak F1: Tidig grön sort med runda knölar och mycket mjällt kött.

    Superschmelz LF: Sen, 10 ggr större än vanlig kålrabbi. Kan bli upp till 5 kg och 20-25 cm i diameter. Krispigt, sött och trådfritt kött.

    1 g = 250-300 frön. Vid förkultivering 10 g = ca 1 500 plantor. Direktsådd: 10 g / 100 kvm eller ca 4 g / 100 strm.

    Jordmån

    Kålrabbi är mycket anspråkslös och går därför att odla på all slags jord som håller ett pH-värde i närheten av 7.

    Samodling/växtföljd

    Kålrabbi går bra tillsammans med andra rotfrukter, men bör ej komma efter kål.

    Sådd, plantering och drivning

    Sås helst på lätt sandblandad jord direkt på växtplatsen. För en längre skörd sås i omgångar från april till 10 juli. Lägsta groningstemperatur är 5°C.

    Radavstånd 40-50 cm, plantavstånd 20-30 cm (minst 15 cm). Sådjup 1-2 cm.

    Om jordloppor förekommer pudra med algomin. För att få bästa kvalitet bör kulturen hållas i snabb tillväxt. Man vinner en hel del på att täcka den med fiberduk, i synnerhet de tidigt sådda eller planterade.

    Gödsling

    Om jorden är gödslad enligt kursboken "För en frisk jord" (kapitlet en fyraårig växtföljd) efter rekommendationerna under gröda B, så erfordras ingen extra gödsling.

    Bevattning

    Kålrabbi behöver god tillgång till vatten. Därför bör den vattnas vid torrperioder. Marktäckning, som bevarar jordens fuktighet är viktig för denna odling.

    Kålrabbi 3.jpgVäxtskydd

    Kålrabbi angrips ytterst sällan av några skadedjur med undantag för sniglar. Dessa angriper dock inte knölen. Vid direktsådd kan jordloppor vara ett problem. Blir bladen prickiga eller ser lidande ut så pudra dem några gånger med träaska eller Algomin.

    Skörd

    Kålrabbi är snabbväxande och måste skördas innan den är fullt utväxt. Normalsorterna (med undantag för Superschmelz) skördas när knölarna är 8-10 cm i diameter. Får de växa mera blir de hårda och trådiga. Detta är även anledningen till att de som skall vinterförvaras bör sås sent.

    Lagring

    Kålrabbi bör tas upp före frost och blastas av. Den lagras som andra rotfrukter. Den kålrabbi som sås strax efter midsommar blir lämpligt stor för vinterförvaring. Helst ska den inte lagras längre tid än till slutet av januari. Vid längre lagringstid blir den rätt hård och kvaliteten försämras avsevärt.


    Alternativ.nu | Om handboken | Support