Torkning av örter, grönsaker, frukt, bär och svamp
Torkning är en mycket gammal metod för att bevara livsmedel, och även nuförtiden vanligare än man kanske tänker sig (flingor, mjöl, soppor, knäckebröd, te, skorpor, nötter, kryddor, spagetti osv.).

Metoden har många egenskaper som tilltalar en självförsörjare:

1. De flesta näringsämnen och vitaminer bevaras mycket bra och smaken koncentreras. Jordgubbar, rabarber och svamp t.ex. blir pyttesmå men smakar enormt mycket.
2. Inga konserveringsmedel eller andra kemiska tillsatser behövs.
3. Torkade livsmedel tar liten plats och har lång hållbarhet vid riktig förvaring.
4. Energibesparande.
5. Billig metod som inte kräver avancerad utrustning.

Insamling av växtmaterial
Rötter insamlas lämpligast höst eller tidig vår, då de har störst näringsinnehåll. Blommor, blad och frukter plockas helst en torr dag sedan morgondaggen försvunnit. Unga och friska exemplar är att föredra. Delar av växtbestånd kan under säsongen slås med lie för att trygga tillgång på färska exemplar av växten. Både vilda och odlade växter kan torkas, men undvik växtplatser alltför nära väl trafikerade vägar. Bäst är att plocka i korgar, tyg-, nät- eller papperspåsar. Lämpliga hjälpmedel är spade, sekatör, sax, kniv och vassa naglar. Frukt och grönsaker torkas vid max 50 grader och örter vid max 35 grader. De insamlade växtdelarna ska bearbetas så fort som möjligt. Grönsaker kan förvällas lätt innan, men det är inte nödvändigt.

Metoder för torkning
1. Knippen: Du behöver snören, några spikar, metallgem som du böjer ut till krokar samt en mörk (alternativt dagsljusskyddad), luftig och varm plats t.ex. en vind eller ett bostadsrum som inte används så frekvent. Ta bort de nedersta bladen på växten och bunta den i knippen (10-20 stjälkar i ett knippe). De borttagna bladen kan du torka löst på en olla eller göra en kanna te av direkt. Linda snöret några varv runt stjälkarna/kvistarna och knyt åt mycket hårt eftersom stjälken krymper när den torkar. Bind samman ändarna på tråden så att en ögla bildas i vilken du kan hänga upp knippet. Du kan hänga upp på spik du satt fast på en vägg eller en fastsatt bräda. Med hjälp av utböjda gem kan du hänga upp knippena på uppspända trådar. Torkar du många sorter samtidigt, och inte har ett kristallklart minne, kan det vara bra att märka knippena med en liten kartongbit på snöret. Vissa växter kan vara svåra att skilja åt i torkat skick. När örten torkat repar du av bladen ner i påsar eller burkar. Försök att hålla bladen så hela som möjligt. Denna metod passar för exempelvis timjan, pepparmynta, citronmeliss, mejram, mjölkört, nässlor och liknande.

2. Långa snören: Om du inte har tillgång till särskilda torkutrymmen går det att torka i vilket rum som helst. Själv har jag torkat mitt årsbehov av äpplen och päron i vardagsrum, sovrum och gästrum, beroende på var jag för tillfället har bott, upphängt på linor nära taket. Om du inte vill att de torkade produkterna ska smaka tobaksrök, matos, rökelse m.m. bör dessa företeelser undvikas i rummet. Likaså är det bra, men inte nödvändigt, om temperaturen kan ökas några grader de första två torkdagarna, så att det mesta vattnet snabbt går ut.

De långa snörenas metod tycker jag är den enklaste, bekvämaste, effektivaste och vackraste metoden för större mängder äpplen, päron, klasar med rönnbär och fläderbär, grönsaker, svamp m.m. Du behöver starka tunna snören (ex. bomullssnöre till vävstolsvarp eller lintråd), en stoppnål och fastspänningspunkter på rummets motsatta väggar, vilka kan se ut på många sätt, där din fantasi och rummets utseende får styra. Själv har jag, på ett ställe där jag bodde, satt fast två ribbor med spik i, en ovanför ett fönster och en ovanför dörrkarmen, mellan vilka jag spände linorna. Ibland har jag spänt mellan stadiga bokhyllor.

Kärna ur äpplen med en urkärnare. Skär av ändarna eftersom de lätt möglar och dessutom mest består av skal. Skala dem om du vill det. Skär äpplet i 2-4 mm tunna skivor. Trä upp (sy) max 70 cm tätt packade skivor på snöret med hjälp av nålen. I det här momentet har du ena änden av snöret fast i ena änden upphängningsanordningen, samt resten av snöret och uppträdda äpplen vilande på ett bord. Spänn snöret så mycket du kan när du hänger upp det. Var gärna två eftersom 70 cm äpple väger en hel del. Placera ut skivorna jämt över hela snöret så att de inte berör varandra. Päron behöver inte urkärnas. Grönsaker rensas, skalas, tvättas och förvälls eventuellt lite innan du skär dem i skivor, bitar, stavar eller vad du nu känner för. Svamp kan träs på tråden direkt eller om de är stora först delas i mindre och tunnare bitar.

3. Lakan: Med hjälp av krokar och snören spänner du upp ett lakan eller annat luftigt tyg nära taket. Försök få det så spänt som möjligt, annars hamnar materialet lätt i en klump i mitten. De rensade bladen eller blommorna bredes ut jämt, ej för tjockt. Rör om bland växtdelarna en gång varje dag. Denna metod är lämplig för större mängder av t.ex. kamomill, fläderblom, lindblommor, persilja, björkblad osv.

4. Torkollor: Torkollor är ramar i vilket något sorts nät är spänt. Näten kan bestå av metall, plast, trådgardin eller annat glest tyg. Torkställen kan vara ovanpå kylskåp, nära en värmepanna, vid element och vedspis, i skuggan på en solvarm plats, eller på annan lämplig och passande plats. Ollor kan med enkla anordningar ställas eller hängas ovanpå varandra.

Ramarna fogas samman enligt bild. De limmas, spikas, skruvas, pluggas, surras eller vad som faller dig i smaken och fungerar praktiskt. Hörnen kan förstärkas med små trekanter av masonit/plywood eller styv kartong som sätts fast med små spik eller häftklammer. Tyget eller nätet fästes enkelt med en häftpistol. Ollor, liksom brickor, korgar, hönsnät, kartongbitar med kant, kartongtråg mm. är bra till mindre mängder av många örter (blommor, blad och frön) som t.ex. humle, ljung, lindblommor, körvelfrön, rölleka, johannesört m.m. Svamp och bär kan komma in i ganska fuktiga faser under torkningen så för dem passar brickor, styv kartong och kartongtråg ganska bra. Ibland kan svamp och bär behöva hjälp med några timmar i svag ugnsvärme (ha luckan på glänt)för att komma förbi den fuktiga fasen.

5. Torkskåp och torkställning: Om du har en bar vägg ovanför ett kylskåp, element eller annan värmekälla kan du bygga ett permanent torkskåp. Måtten anpassas efter materialtillgång, byggplatsens utseende och dina egna behov. Snickra ihop en stomme utav lister med bredd och tjocklek ca 3x3 cm. Sätt fast ribbor för ollorna med ett avstånd på 5-10 cm. Ollorna kan enkelt sågas till av perforerad masonit (alternativt hönsnät på träram eller styv kartong). På ollan lägger du med fördel ett rent papper eller glest tyg. Spika på sidor av masonit/plywood/styvt papper och lämna öppet uppe och nere så att luft kan passera. Dörr gör du själv av en ram som du täcker med masonit/plywood/papp eller så har du en gammal skåplucka från början som du anpassar skåpets mått till.

Du kan också bygga en torkställning på hjul av typen brickställ på en restaurang. Då får du mycket torkyta på en liten golvyta och torkställningen kan flyttas omkring efter behov. Torkställningen på bilden byggde jag av två hyllgavlar och delvis trasiga hyllplan av limträskiva.

Förvaring
De torkade produkterna ska skyddas från fukt, starkt ljus, smuts, lukt och för hög värme. Bästa förvaringsstället är en mörk och torr plats med en temperatur på 10-20 grader. Lämpliga förpackningsmaterial är brun papperspåse, plastpåse utanpå papperspåse, tygpåse av mörkt och tätt tyg, glasburk, trälåda, plåtburk klädd invändigt med papper, snöre, tejp och etiketter. Anteckna innehåll och förpackningsdatum på alla paket, burkar och lådor (man glömmer fort).

Bruna glasburkar kan stå framme, men ljusa burkar ska helst stå i ett mörkt skåp. Apoteket sålde en gång i tiden utmärkta bruna glasburkar på 500 ml med vid öppning och tättslutande lock. Dessa burkar passar bra till att förvara den dagliga användningen i. Lämpligt är att, för de sorter man har mycket av, ha två förvaringsställen: en stor behållare som lager och en mindre för en kortare tids behov.

Torkning är nästan för bra för att vara sant. Gör en livscykelanalys och jämför dina egna torkade produkter med motsvarande produkt inhandlad i en butik så uppenbarar sig lösningen på flera av vår tids mest allvarliga miljö-, energi- och resursproblem.

Jan Gustafson-Berge