Mer Mer Skriv ut sida Editera sida

Fäbod, fäbodbruk och fäbodkultur

    Innehållsförteckning
    Inga stycken

    Version från och med 13:45, 26 Apr 2021

    till den här versionen.

    Återgå till Versionsarkiv.

    Visa nuvarande version

     

    Fäbodbruk utgör en särskild driftform i boskapsskötseln som i sitt ursprung handlar om säsongvis förflyttning av betesdjur och folk från hemgården till avlägsna betesmarker på sådant avstånd från gården att det inte var praktiskt eller resursmässigt försvarligt att dagligen förflytta sig emellan, varken för folket eller med djuren, som regel heller inte hemtransport av produkterna.  

    Begreppet fäbod syftar specifikt på de nödvändiga byggnader som erfordrades för att härbärgera djur, folk och verksamhet under den period man vistades på fäboden. En central verksamhet knutet till begreppet fäbod är mjölkning och mjölkförädling till säsongsvis lagringsbara produkter som smör, ost och mese av ko- och getmjölk. 

    Fäbod kan också regionalt ha andra benämningar som säter, bod, bu, eller vall, 

     

    "Endast Sverige svenska fäbodar hava..."  Ja, så är det ju - men företeelsen med säsongsvis förflyttning av betesdjur i syfte att nyttja extensiva och avlägsna betesmarker är en vida spridd kulturgeografisk tillämpning för effektivt areellt resursutnyttjande vilket återfinns i alla världsdelar, och som svarar för försörjning och en värdefull livsmedelsproduktion för ett betydande antal människor i världen. Internationellt faller det under begreppet Transhumance (eng.) https://en.wikipedia.org/wiki/Transhumance

    I den utformning vi återfinner fäbodbruket i vårt land så har vi en vegetationsekologiskt och kulturgeografiskt grundad gemenskap med Norge och med internationell terminologi kategoriseras det som Skandinavisk Transhumans (sv.) https://sv.wikipedia.org/wiki/Transhumans

     

    Från under långa historiska tidsrymder mycket stor omfattning av extensiv betesdrift i skogar, fjäll och även ute på skärgårdsöar, alltså över praktiskt taget hela vårt land, återfinns numer endast ett mindre antal fäbodbrukare som fortfarande upprätthåller betesdrift. Det nuvarande s k fäbodområdet sträcker sig från Värmland och norrut, med tonvikten på Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Endast ett fåtal fäbodbrukare bedrivernumera mjölkproduktion och produktförädling på fäboden. Det finns dock en strävan att bevara och utveckla denna brukarkultur och driftform som i sig inrymmer många värden. 

    Som en av flera lokala samhällen i meningen traditionella brukarkulturer i vårt avlänga land, så omfattas även fäbodbruket av delar av Konventionen om Biologisk Mångfald, CBD (eng). Detta behandlas främst i artiklarna 8j och 10c, och handlar om att respektera, bevara och bibehålla sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor hos urfolks- och lokala samhällen med traditionella livssätt som har betydelse för hållbart nyttjande av biologisk mångfald. 

    De svenska fäbodbrukarna är självorganiserade i f n fyra fäbodföreningar. En presentaion av det svenska fäbodbruket finns i bifogad folder. Föreningen Sveriges Fäbodbrukare utgör samlande organisation. En hel del fakta och aktuell information finns tillgänglig via hemsidan http://fabod.nu/


    Alternativ.nu | Om handboken | Support