- 1. Grundläggande begrepp
- 1.1. Blocka
- 1.2. Ta bort bark och ytved
- 1.3. Juvenilved
- 2. Olika kvaliteter
- 3. Generella krav
- 3.1. Måttriktighet
- 3.2. Längs med fiberriktningen
- 3.3. Krokigt virke
- 3.4. Kvist
- 4. Byggnadsvirke
- 5. Snickerivirke
- 5.1. Stjärnsågning
- 5.2. Kvartersågning
- 6. Exempel på sågteknik
SågteknikInnehållsförteckning
När man lägger första snittet i en stock bör man ha bestämt sig för vad man vill ha ut av den. En liten stunds eftertanke och planeringen innan det snittet kan öka utbytet från stocken avsevärt. Om man är ute efter virke för att brädfodra en vägg, eller reglar för att bygga en stomme, eller virke för avancerat snickeri gör att man bör tänka och såga på delvis olika sätt. Sågteknik är nästan i klass med religion när det gäller olika övertygelser. Här ges olika exempel på hur man kan tänka, men i verkligheten är det den som sågar som avgör. (Denna sida håller på att skrivas och är långt ifrån klart. Detta är ett mycket, mycket omfattande ämne. Hjälp gärna till!) Grundläggande begreppFör de som har sågat en tid är vissa saker självklara. Men för de som skall börja är det inte alltid så självklart. Här gås några grundläggande begrepp igenom, som används i den övriga texten. BlockaNär man sågar upp stocken börjar man med att göra om den runda stocken till ett mer eller mindre fyrkantigt block. Sedan sågar man ut reglar och brädor ur det blocket. Blocket gör att man kan styra sågsnitten och få raka och exakta skär. Genom att gör blocket så att hörnen blir avrundade kan man få ut mer virke, men en del av virket får då vankant med bark. Eventuellt använder man olika sågar för att blocka respektive såga upp blocket. Exempelvis kan det vara snabbare och enklare att blocka grovt timmer med en motorsågsbaserad såg, än en bandsåg, särskilt om det kan vara problem med föroreningar/sand/jord i barken. Ta bort bark och ytvedYtterligare en anledning till att blocka är att minska ytveden och få spänningar att släppa. Mantelytan på en stock är typiskt "spänd", vilket innebär att om man klyver en stock på mitten så är det stor risk att halvorna "skjuter rygg" mot varandra, och det går inte att lägga dem plant. Genom att först ta bort ytved så minskar man den risken en hel del. Ofta kan man se att ytorna "sprätter" upp från stocken när man sågar bort dem dem i samband med att man blockar. Det är en varning om att det finns spänningar i stocken som man bör minska innan man "spräcker" blocket. Enklast gör man det genom att såga bort brädor eller plank på utsidorna av blocket, och på det viset ta bort mer ytved. JuvenilvedOmkring märgen, i mitten av stocken, finns juvenilved, eller ungdomsved. Den har helt andra egenskaper än den övriga veden. Det innebär att en bräda eller regel som innehåller juvenilved kommer att spricka och få låg hållfasthet. När man sågar försöker man ofta såga bort denna del och kassera den. För enklare syften, där det inte gör så mycket med sprickor, kan även juvenilveden användas. Exempelvis brädfodring på baksidan av ett uthus. Genom att vara noga med hur man blockar försöker man få juvenilveden horisontellt i mitten av blocket, så att det bara blir en enda bräda eller regel som behöver kasseras. Olika kvaliteterDina egna behov är det som avgör mest. Behöver du massor med virke för att bygga, så sågar du massor med sådant virke. Behöver du mindre mängder högkvalitativt snickeriverke så försöker du såga så mycket av det som möjligt. Normalt är det just byggnadsvirke den självverksamme sågverksägaren sågar mest av, men ibland ser man en extra fin stock, och det är då synd att inte utnyttja den till att såga fint snickerivirke. Riktigt fint snickerivirke kan man sälja och ta bra betalt för. Att själv ha tillgång till sådant virke för egna projekt är också en fröjd. Hur stocken ser ut bidrar naturligtvis en hel del. En grov och lång frodvuxen gran låter man gärna bli brädfordring och reglar. Och man sågar då för att maximerar antalet reglar och brädor man kan få ut. En kort rak fin fura med täta årsringar kanske man kan använda för att få ut högkvalitativt snickerivirke för att snickra möbler eller liknande. Då sågar man för att få ut virke som är formstabilt med stående årsringar, så långt som det är möjligt. Ofta kan samma stock ge båda typerna av virke. Normalt kan man bara få ut en mindre mängd högkvalitativt snickerivirke ur en stock, resten blir byggnadsvirke. Det går naturligtvis inte att få högkvalitativt snickerivirke ur en dålig stock. Men det går tyvärr utmärkt att få billigt byggnadsvirke ur en stock som istället hade kunnat bli extremt fint snickerivirke.
Generella kravNär man sågar så är måttriktighet och så mycket längs med fiberriktningen som möjligt generella krav. MåttriktighetDet fina med att såga till sig själv är att man vet vad man behöver, och man kan då såga efter det. Då är måttriktigheten inte mot en standard, utan mot ditt faktiska behov. Längs med fiberriktningenGenom att såga så mycket som möjligt längs fiberriktningen ökar man styrkan på virket och gör att det tål väder och vind bättre. Typiskt suger virke vatten i fiberriktningen. Genom att då bryta fibrerna så lite som möjligt minskar man den risken. Typiskt åstadkommer man sågning längs fiberriktningen genom att såga med centrum på stocken i våg, alltså när man blockar för att få juvenliveden i våg i mitten av blocket, När man blockar tar man alltså bort mer av grovänden än av klenänden. Är man noga mäter man in mitten av årsringarna exakt med en tumstock innan man lägger första snittet, så att man säkert får mitten av stocken i våg. Krokigt virkeTypiskt sågar man först av "ryggen" på det krokiga virket. I samband med det försöker man se till att utbytet av stocken ändå blir rimligt. I vissa fall är det bättre att istället kapa stocken vid kröken, i annat fall blir det väldigt lite kvar att såga efter att man tagit bort ryggen. Eftersom man sågar av mycket fibrer i samband med att man tar bort ryggen så blir det typiskt sämre virke från en krokig stock. Om man hade kapat den istället kunde det blivit en större mängd kortare virke av avsevärt högre kvalitet. KvistNormalt innebär kvist att man inte vill använda virket till annat 'n byggnadsvirke. Men eventuellt kan man blocka så att det ändå blir en del brådor/reglar som är mer eller mindre kvistfria.
|
|