Trakthyggesbruk

Ett kalhygge efter några år. Planterat med gran.

Denna typ av skogskötsel är den absolut vanligaste i Sverige sedan slutet av 1800-talet och är nästan ensamrådande som metod, i vilket fall som helst för lite större skogsfastigheter.

Med en trakhyggesbruk så slutavverkar man samtliga träd på ett större område och sedan föryngras ytan med nya trädplantor antingen genom plantering eller naturlig föryngring. Skogsbeståndet består då av en större avdelning med likåldriga träd vilket ger en relativt lättöverskådlig bild av sin skog och avverkningsplanering. Eftersträvansvärt vid denna typ av skogsskötsel är att se till att ha avdelningar i olika åldersklasser så att man kan fördela inkomsterna över den 80-120 åriga cykel som det är från föryngring till avverkning. Gallring/röjning av det föryngrade beståndet kommer behövas under de kommande åren för att ge rätt förutsättningar för de kvarvarande träden att bli en bra slutprodukt.

För en slutavverkning krävs vanligtvis, för att få effektivitet, en maskinell avverkning genom att låta en skördare ta hand om fällningen och skotare för att köra ut virket från skogen.

Att tänka på är att slutavverkningar på mer än 0.5 hektar måste anmälas och godkännas av Skogsstyrelsen innan de påbörjas.

Blädning

Blädning var vanligt förekommande i Sverige fram tills trakthyggesbrukets intåg i slutet av 1800-talet, början av 1900-talet.

Blädningen var en vanligt förekommande metod nere på kontinenten och infördes som begrepp och system i slutet av 1800-talet i Sverige. Innan dess var plockhuggning/behovshuggning vanligt förekommande men utan den struktur/metodik som infördes med blädningen. Metoden består av att man plockar ut enskilda stammar här och var i skogen och på så sätt glesar ut beståndet så att nya plantor kan spira, man får på det viset en olikåldrig skog med träd i alla höjdskikt. På det viset får man en mer individuell prägel på sin skog, man plockar helt enkelt ut de träd som passar sitt eget eller skogens behov.

Eller så kan man använda sig av luckblädning/traktblädning/"ordnad blädning", då man fäller samtliga träd på en liten yta inne i skogen. Luckan självföryngras sedan men de åtgärder som man har vid trakthyggesbruket, med röjning och gallring, måste man även utföra i dessa luckor under kommande år. Blädning kan vara ett alternativ för den mindre skogsfastigheten där man inte har så stora effektivitets-/lönsamhetskrav utan mer har skogen för eget behov och som rekreation.

Med blädningsmetoden så är manuell avverkning det smidigaste, och kan man kombinera detta med utkörning av virket med hjälp av häst eller mindre maskiner så som en fyrhjuling så får man därtill minimala markskador i sin skog.

Naturkulturmetoden

En modernare variant av blädning, där man istället för att förlita sig helt på självföryngring efter urplockning av de mogna träden också ibland kompletteringsplanterar. Denna metod har ökat i popularitet de senaste åren dels som en reaktion på det mer industriella tänket inom det förhärskande trakthyggesbruket men dels också på grund av att fler och fler ägare av mindre skogsfastigheter inte längre är beroende av skogen som primärt levebröd utan istället sätter högre värde på andra aspekter än de rent ekonomiska i sin skog.

Nyare forskning har även visat att det inte heller behöver vara mer ekonomisk med trakthyggesbruk utan att man kan få en likartad avkastning även med blädning-/naturkultur-metoder, även detta bidrar till den ökande populariteten.

Plockhuggning

Namnvariant för blädning och naturkulturmetoden.