01 Allmänt

Blomkål går att odla över hela landet men anses svår att lyckas med. Den är krävande och fordrar en jämn tillgång på vatten. Rotsystemet är ganska svagt. Det vita eller krämfärgade huvudet är mycket ömtåligt för stötar och gulnar om det utsätts för ljus.

Huvudet består av en mängd små blomknoppar som sitter tätt samlade i buketter.

02 Näringsvärde

100 g blomkål ger:

Källa: Statens Livsmedelsverk

03 Sortexempel - utsäde

Ambassador: Tidig med snövita huvud. Kan användas från tidig sommar till långt in på hösten.

King: Medeltidig sort med uppåtväxande blad som täcker huvudet väl. Mindre krävande än andra sorter. Klarar torka bra.

Erfurter: Ger stora vita huvuden som inte gulnar.

Celesta: Allroundsort. Från tidigaste sommarskörd till början av oktober.

Dominant: En sort som egentligen går hela säsongen men som rekommenderas för sen höstskörd. Krävande och starkvuxen med ett relativt stort rotsystem. Mycket lång skördeperiod.

På ett gram går det ca 250-400 frön, vilket brukar ge ca 150 plantor vid förkultivering eller räcka till ca 20 m vid direktsådd. Radavstånd ca 60 cm, plantavstånd 40-55 cm.

04 Jordmån

Blomkål kräver en lucker, mullrik, lerhaltig, vattenhållande jord. Lätta jordar är inte lämpliga eftersom en jämn tillgång på vatten är viktig. pH-värdet bör ligga omkring 7.

05 Växtföljd / samodling

Blomkålen är krävande och odlas efter en närande gröda som t.ex. gröngödsel. Kan lämpligen samodlas med växter som har stark doft, t.ex. dill, ringblomma, och tomat, vilket kan bidra till att minska angrepp av skadegörare eftersom kål lukten kamoufleras.

06 Sådd / plantering / drivning

Tiden från sådd till skörd är 14-16 veckor. För att få en lång skördeperiod kan sorter med olika utvecklingstid väljas och förkultiveringen ske i omgångar. Sådden sker 4-6 veckor innan beräknad utplantering som kan pågå med 3-4 veckors mellanrum fram till den 25 juli (Skåne). Blomkål kan då skördas från juli till och med oktober.

Det är viktigt att tiden från sådd till utplantering inte överskrider 6-7 veckor. Plantor som får stå för länge i drivbänk eller kruka stannar upp i växten, utvecklar sig dåligt efter utplanteringen och går i blom för tidigt med endast 3-5 cm stora huvuden som resultat.

Blomkål vill inte ha det alltför varmt, vilket missgynnar huvudbildningen. Se därför upp om plast eller fiberduk används för drivning och växtskydd.

På den plats där sen plantering ska ske kan ettårig klöver bredsås tidigt på våren (t.ex. perser- eller subklöver). Ca 1 vecka före utplanteringen fräses eller hackas rader upp i klövermattan som mellan raderna får växa vidare i ytterligare en månad. Eventuellt behöver den klippas ned någon gång. Denna växande marktäckning fräses eller hackas ned ytligt då kålplantorna är i kraftig tillväxt och ger då en övergödslingseffekt som väl behövs när huvudena bildas.

Utplantering efter tidig potatis är också en möjlighet men då gärna med en gröngödsling insådd i potatisen. Blomkål ska däremot aldrig planteras efter andra kålarter.

Lämpligt utplanteringsavstånd är 45 x 45 cm. Starkväxande sorter kan behöva större avstånd, upp emot 55 x 60 cm.

07 Gödsling

Blomkål svarar bra på stallgödsel eftersom denna också gör jorden lucker. Liksom för andra kålslag krävs en välgödslad jord och ett gott kalktillstånd minskar dessutom risken för klumprotsangrepp. En övergödsling med gödselvatten av t.ex. hönsgödsel eller nässlor behövs när huvudena bildas - eller en gröngödsling. Gödselvattnet vattnas ut på jorden. Blomkålen är känslig för borbrist.

08 Bevattning

Möjlighet att bevattna är en förutsättning för ett lyckat resultat. I regel behövs bevattning i samband med planteringen och när huvudena börjar bildas behövs kontinuerlig bevattning, 20-30 mm i veckan om det inte regnar.

Rotsystemet är svagt och blomkålen svarar tacksamt på marktäckning som hindrar avdunstningen och bidrar till att hålla en jämnare fuktighet.

09 Växtskydd

Liksom andra kålslag är blomkålen attraktiv för vissa skadegörare.

Kålfluga, kålmal, kålfly och kålfjäril kan stängas ute med hjälp av fiberduk, som även hjälper mot jordloppor och stinkflyn, vilka kan orsaka skador på späda plantor vid direktsådd. Kålfjärilens gula äggsamlingar på bladens undersida kan i mindre odlingar klämmas sönder för hand. Oskyddade, lite blåsiga lägen samt samodling med starkt doftande växter kan också bidra till att minska angreppen.

Rapsbaggar, vars gnag orsakar bruna fläckar på huvudena, kan vara besvärliga. Även här hjälper fiberduken, men fångstgrödor som drar till sig skadegöraren har också börjat tillämpas (i konventionella odlingar för att i fångstgrödan sedan bekämpas med insekticider). Som fångstgröda används raps eller salladskål, som blommar tidigt. Fångstgrödan bör sås så att den går i blom strax innan blomkålen.

Kålbladlöss kan spolas bort med kraftig vattenstråle.

Svampsjukdomen klumprotsjuka undviks bäst genom en bra växtföljd med minst 7 år mellan kålkulturerna samt ett högt pH-värde.

Missfärgning i violett och gult undviks genom att det färdiga huvudet skyddas från sol. Så snart blommor har bildats, knäcker man ett par blad och viker in dem över huvudet för att skydda dem mot solen. De sorter som nu förädlats fram är mindre känsliga för missfärgning.

10 Skörd

Blomkålen skördas när blomman knoppas och täckbladen vikt ut sig. Den kan stå skördeklar i några dagar men bör då skyddas mot solen med ett avbrutet blad. Vid skörden brukar de späda bladen behållas som skydd.

11 Förvaring

Blomkål ska ätas så fort som möjligt efter skörden. Kan frysas både med och utan förvällning, samt även torkas och mjölksyras.