- 1. Hur gammal är fastigheten?
- 2. Allmänningar och gemensamhetsanläggningar
- 3. Gränser
- 4. Vilka har bott här?
- 4.1. Husförhörslängderna
- 4.2. Mantalslängderna
- 4.3. Älvsborgs första lösen
- 4.4. Bouppteckningar
- 5. Fotografier
- 5.1. Fråga runt!
- 5.2. Internet
- 5.3. Bokserien Svenska gods och gårdar
- 6. Fornlämningar på din gård
Hitta äldre fastighetsinformationInnehållsförteckning
Att kunna hitta äldre information om sin fastighet kan både vara till nytta samtidigt som det är otroligt spännande och intressant. I de gamla dokumenten kan man eventuellt se hur länge gränser har existerat och få de historiska gränsmarkeringarna beskrivna, vilka allmänningar/gemensamhetsanläggningar som fastigheten har rätt att utnyttja, hitta gamla igenplanterade åkerstycken som kan vara värt att bryta upp igen, se servitutshandlingar om man är osäker på exempelvis hur/om man har rätt att utnyttja en väg o.s.v.. Eller via gamla fotografier hitta hur fastigheten såg ut för 100 år sedan om man gärna vill ha tillbaka det "ursprungliga" utseendet på sitt hus. Sist men inte minst är det dessutom otroligt spännande att se vilka personer som trampat på markerna innan en själv, det ger ett perspektiv till sina egna handlingar på fastigheten. Ett stycke mark äger man inte, man förvaltar det till kommande generationer. I nedanstående artikel tas några ingångspunkter upp hur man hittar information om gårdar och torp. Vissa saker är dock även applicerbara på andra fastighetstyper. Innehållsförteckning:
Hur gammal är fastigheten?Det är en vanligt önskemål när man äger en fastighet att man vill veta hur gammal den är. När det gäller åldern på själva byggnaden är det svårt att få något bra svar om det är ett äldre hus, även om man hittar dokument som säger när marken uppläts till byggnaden så kan huset i sig vara äldre då man ofta flyttade husen förr i tiden. Ett sätt att få någon form av svar är att låta analysera trä från byggnadsstommen, exempelvis kol-14-metoden, för att ta reda på ungefär när trädet för stommen fälldes. Det är dock inte säkert att alla delar i huset är ifrån samma tid, delar kan ha bytts ut vid eventuell flytt eller vid reparationer. När det gäller själva fastighetens ålder går det tämligen ofta att få ett ganska bra svar om inte det är så att byn/gården försvinner in i dimmorna tidigare än 1300-talet. Under följande rubrik listas ett antal sätt at tgöra en grov uppskattning på när gården/byn/fastigheten blev till. Får man fram ett ungefärligt årtal här, eller inte får fram någon information alls, kan man gå vidare till rubriken "Vilka har bott här?" och följa dessa instruktioner för att eventuellt få ett mer exakt årtal. Internetbaserade gratistjänsterHär nedan följer några sätt att via gratistjänster på Internet få en grov uppfattning om när fastigheten bildades, man kan sedan använda dessa uppgifter för att göra närmare efterforskningar. Lantmäteriets "Historiska kartor"Under det lite missvisande namnet "Historiska kartor" hos Lantmäteriet kan man även hitta gamla dokument såväl som kartor. Har man ett gammalt torp krävs dock att man vet vilken gård torpet låg under då det enbart är själva gårdarna som står med som fastigheter, har man inte denna uppgift kan man ofta utgå från sin fastighetsbeteckning. I många fall är namnet i fastighetsbeteckningen namnet på den gård som torpet sedan styckats av ifrån. En annan sak som är bra att veta innan man klickar upp dokumenten är att webbläsartillägget "DjVu" behöver installeras om man vill kunna titta på de hittade dokumenten. Ifrån www.lantmateriet.se så klicka dig in till "Historiska kartor". Det enklaste sättet att hitta informationen är genom den karta som visas. Välj län, kommun och så närmsta samhälle i rullgardinsmenyerna, panorera dig sedan fram till gården/byn som du är intresserad av och zooma in till nivå 1 eller 2. Observera att tjänsten bygger på gårdsnamnet, d.v.s. att du måste ha gårdsnamnet som du är intresserad av synlig inom kartan. Gör sedan en utsökning av dokument inom det kartutsnittet. Man bör givetvis titta igenom alla dokumenten man evetuellt får träff på då ledtrådar har en tendens att dyka upp även i sammanhang där man kanske inte förväntade sig att finna något av intresse. Några dokumenttyper som man ska kolla extra noga på om man stöter på dem är "sämjedelning", "hemmansklyvning", "avsöndring", "ägostyckning", detta är dokument som i en eller annan bemärkelse rent juridiskt skapar en ny fastighet. Andra dokument som kan vara av intresse är ifrån "laga skiftet" som genomfördes i större delar av Sverige under 1800-talet. I de dokumenten hittar man med största sannolikhet inte när gården skapades men man får genom ett årtal till när den (i de flesta fall) fick de gränser som den har i dagsläget och i vissa fall även då byggnaderna fick sin nuvarande placering. Innan laga skiftet låg ofta byns gårdar med byggnader ihopträngda i en klunga med åkermarken delad så att varje bonde hade en liten del på varje åker inom byns marker. Vid laga skiftet splittrades byarna, gav bönderna större sammanhängande skiften och placerade ut bostadshus och byggnader bredvid de egna ägorna. Kort och gott föddes den landsbygd som vi är vana att se vid denna tidpunkt. När man tittar på äldre kartor, kan det vara bra att veta att i delar av Sverige, kanske särskilt i Västsverige, så var gårdstomterna ganska rörliga långt in i 1700-talet. Ofta saknades reglerade bytomter och t.ex.i Halland kunde det vara upp till en kilometer mellan gårdarna i en by. Eftersom byarna inte var reglerade på fasta tomter, så var det ganska lätt att flytta hus och gårdstomter när så behövdes; t.ex. vid förändringar i jordbruket. En gård som är känd från en äldre karta kan alltså ha haft ett annat läge i terrängen hundra år tidigare. SOFI (Institutet för språk och folkminnen)SOFI:s (Institutet för språk och folkminnen) ortnamnsregister kan man hitta en del information angående när en fastighet omnämns i litteraturen för första gången. Det är dock sporadiskt med dylika uppgifter och informationsmängden är ganska godtyckligt. Inte heller är alla län och socknar finns med i registret. Dock är ortnamnsregistret en mycket intressant källa till kunskap, i registret finns anteckningar ifrån allehanda uppgiftslämnare ifrån 1800-talet och framåt samlade sökbart, inte bara rena faktauppgifter om gårdar, hus o.s.v. utan även ibland sägner om vilken geografisk plats som helst, öknamn på gårdar m.m. Till SOFI:s ortnamnsregister. På SOFI:s sida finns även andra möjliga källor till att få reda på hur gammal en by/gård är, även om denna källa är än mer sporadisk i möjligheterna att få träff. Dels finns Runnamnslexikon:et, en sammanställning över personnamn och ortsnamn som tolkats ifrån runstenar, listan med tolkade ortsnamn finns här. Längre tillbaka i tiden än detta är det knappast möjligt att komma! Även om sannolikheten att man hittar sin gård/by i detta register är väldigt låg så är det en intressant läsning! Det är häpnadsväckande att ortsnamn kan vara så oförvanskade i kanske över 1000 år. MedeltidsbrevenSvensk diplomatariums huvudkartotek över de svenska medeltidsbreven, i denna söktjänst finns ett antal brev skrivna på medeltiden sökbara. Hittar man sin gård/by här är man väldigt långt tillbaka i tiden och finner man inte ortsnamnet i den tidigare nämnda runnamnslexikonet så är det knappast möjligt att komma längre tillbaka i tiden. Den sökbara tjänsten finner man här, söker man på ett ortsnamn under "Ortsnamn" söker man i den lista av tolkade ortsnamn som gjorts. En sökning i "Brevtext" är tämligen meningslös då denna text är med den ursprungliga stavningen och sannolikheten att få träff med en modern stavning är i princip noll. Anbytarforum och GoogleSläktforskning är i Sverige en mycket stor rörelse och det finns enormt mycket forskning som rör väldigt många platser i vårt land. Genom att söka med exempelvis Google på platsnamnet + sockennamnet så kan man få träffar som kan ge en bild av hur länge gården har existerat. Ett väldigt stort forum för släktforskning är Anbytarforum¨och där kan man också göra en sökning eller registrera sig som medlem (gratis) och ställa en fråga under det landskap/socken som platsen ligger. Allmänningar och gemensamhetsanläggningarMånga allmänningar/gemensamhetsanläggningar är i dagens läge bortglömda och uttjänta och även om man vet att fastigheten ingår i någon form av allmänning är det inte alltid lätt att veta exakt var de ligger. Under denna rubrik går vi igenom lite övergripligt hur man kan hitta dokument och kartor som beskriva allmänningar och gemensamhetsanläggningar. Allmänningarna kom ofta till vid laga skiftet, innan hade ju byns resurser oftast delats tämligen jämnt varför speciella allmänningar inte behövdes. Men i och med laga skiftet där gårdarnas marker slogs ihop till större sammanhängande enheter så kunde det bli så att exempelvis platsen där byns bönder brukade hämta grus helt plötsligt låg mitt i en av de enskilda markerna. För att lösa liknande dilemman så tog man ut ett litet markområde i en enskild mark och gjorde det till en byallmänning, d.v.s. att samtliga fastigheter som var med vid bildandet blev delägare i denna lilla markbit. Vilka rättigheter och skyldigheter som kom med detta finns nedskrivet i upprättandedokumentet. Det finns många olika typer av gemensamhetsanläggningar, det kan vara vägar, diken, brunnar, branddammar, sand-/grustag, fiskeplatser m.m.. Egentligen kan det vara allt som var för värdefullt/nyttigt för att kunna införlivas i någons enskilda mark. Protokoll från laga skiftet kan beställas från Lantmäteriet eller om man själv hittar det via deras tjänst "Historiska kartor", dessa dokument brukar kunna vara ganska omfattande så man kan förbereda sig på en stunds läsning. Vid sökning i Historiska kartor kan man efter en sökning hålla utkik efter dokument som i rubriken antyder gemensamma satsningar, exempelvis sjösänkning (resulterade ofta i ett sjösänkningsföretag), vägar, diken m.m. GränserÄven om Lantmäteriet i dagsläget har alla fastighetsgränser digitalt så har de nödvändigtvis inte de korrekta gränserna inlagda. Har inte en fastighetsbestämmning skett i modern tid så bygger deras gränser på avritningar/digitaliseringar av gamla kartor med de fel och missvisningar som detta kan medföra. Vid tveksamheter om en fastighets gränser kan det därför vara bra att kunna hitta de markeringar som gjorts under tidens gång då man, bland annat, vid en ny förättning tar hänsyn till dessa ibland månghundraåriga markeringar.
Dokumenten som kan ge information om gränser under historisk tid kan man hitta i Lantmäteriets Internet-tjänst "Historiska kartor", för närmare beskrivning se rubriken "Lantmäteriets Historiska kartor". ' Att tänka på är att gränsmarkeringar är skyddade enligt lag och får inte rubbas, skulle man oavsiktlig råka förstöra/rubba en gränsmarkering är det heller inte tillåtet att själv återställa den utan detta måste göras av lantmäterimyndigheten. Även gränsmarkeringar som inte längre står för någon fastighetsgräns bör rubbas då dessa kan omfattas av fornminneslagen. Om fastigheten är en gård bör man leta efter dokument i från laga skiftet, det är först i och med detta som gårdarna fick den ägofigur som i många fall är densamma som i dag. Laga skiftet genomfördes dock inte i alla delar av Sverige, främst Dalarna förblev oskiftat. I protokollet till laga skiftet finns kartor över hela byns mark med och tittar man lite nogrannt på kartan kan man oftast se de nybildade gränserna inritade. Fastigheten kan ju även ha bildats efter laga skiftet, exempelvis genom delning av en gård, tomtmark som köpts loss, torp som blivit egna fastigheter. Dokument om dessa kan då hittas om man söker på ursprungsgården som de bröts loss ifrån och dokumenten kan ha namn som "sämjedelning", "hemmansklyvning", "avsöndring", "ägostyckning". Till dessa dokument finns oftast (om det skedde efter laga skiftet) en karta där den nybildade fastighetens gränser finns utritade. I dokumentet finns i de flesta fall även en gränsbeskrivning där gränsmarkeringarna finns beskrivna med namn och en kort text om hur markeringen såg ut. Här är ett exempel på en gränsstensbeskrivning ifrån det avsöndringsdokument som syns ute till höger, "No VIII, en omskolad gråsten, 3.7 fot hög , 1.8 fot bred, jemntjock och med stora stenar omskolad". Andra dokument som tar upp gränser är rågångsregleringar (d.v.s. gränsregleringar). Dessa dokument tar upp och beskriver en fastighets gränser, kanske på grund att två fastighetsägare inte är ense om vart gränsen mellan deras marker egentligen går. En träff på detta i Historiska kartor behöver inte betyda att det är just den fastighet man letar efter som är huvudföremål för rågångsregleringen, det kan vara så att fastigheten råkar ha en del som gränsar mot en annan fastighet som begärt reglering även om det inte är just denna gränsdel som är regleringens huvudintresse. I dessa fall får man endast reda på hur den gränsdel som vetter mot den andra fastigheten ser ut. Även i detta dokument kan man förvänta sig att hitta både en karta samt en beskrivning över själva gränsmarkeringarna.
Vilka har bott här?För att få reda på vilka personer som levt och verkat på en fastighet behöver man de verktyg som släktforskarna brukar använda, d.v.s. kyrkoböcker och skattelängder. Det finns tre sätt att få tillgång till dessa uppgifter. I dagsläget är Internet det enklaste och förmodligten mest utbredda sättet, det finns flera företag som tillhandahåller betaltjänster så att man kan sitta hemma vid sin dator och bläddra i de gamla böckerna. Dessa tjänster är betaltjänster men man kan få kortare abonnemang för en ganska liten slant. Följande är de mest frekvent använda internettjänsterna: www.svar.ra.se, Tämligen heltäckande innehåll, kräver ingen extra installation av programvara, mycket övrigt intressant material, exempelvis en databas med brandförsäkringar och lagfartsböcker. Lagfartsböckerna är alldeles utmärkta för att ta reda på ägarförhållanden (åren 1875-1933) OM nu området som man är intresserad av finns digitaliserat. Än så länge är det väldigt få lagfartsböcker digitaliserade. Den enda av de tre tjänsterna som har mantalslängder (läs ner i separat rubrik) digitaliserade samt digitalisering av Älvsborgs lösen (se separat rubrik nedan) www.arkivdigital.se, Har den absolut bästa bildkvalitén vilket gör sidorna betydligt mer lättlästa än de övriga två konkurrenternas. Har oftare en innehållsförteckning över på vilka sidor man kan hitta de olika boställena vilken förenklar letandet betydligt. www.genline.se, Mycket brett utbud geografiskt, förmodligen störst sannolikhet att den socknen som fastigheten ligger i finns med i detta abonnemang, dock är bildkvalitén tämligen dålig vilket försvårar läsningen, speciellt om man är ovan.
Viktigt innan man beställer något av dessa abonnemang är att man kontrollerar så att den socken man är intresserad av finns med i deras tjänster. Ingen av tjänsterna är tyvärr 100%-igt heltäckande även om det i dagsläget är väldigt många av speciellt husförhörslängderna som finns med. En rekomendation är att börja med ett abonnemang hos SVAR (ww.svar.ra.se) då ett abonnemang här innebär att man får tillgång till en hel del intressanta och nyttiga databaser som inte finns hos konkurrenterna, skulle man sedan behöva komplettera med uppgifter som enbart finns hos någon av de övriga två aktörerna kan man i så fall ta ett korttidsabonnemang för under 100-lappen just för det tillfället. Husförhörslängderna
Det första man bör göra om man vill ta reda på vilka som har bott på en fastighet behöver är att bereda sig tillgång till de så kallad husförhörslängderna i den socken som fastigheten är belägen. Husförhörslängden är en kyrkobok som var en form av folkbokföring, i boken finns alla boställen i socknen upptagna och de personer som bodde där i. Böckerna är ofta indelade i volymer som sträcker sig över ett antal år, genom att börja i den senaste husförhörlängden, leta upp den fastigheten man är intresserad av och notera personerna där så får man en mycket exakt bild av vilka som både bott och ägt/brukat exempelvis gården. Sedan är det bara leta sig bakåt i tiden genom de äldre husförhörslängderna och skriva av invånarnas namn och andra uppgifter man kan stöta på. Slutar man hitta gården i husförhörslängden så är det förmodligen så att man hittat ett tämligen exakt "födelsedatum" för sin fastighet. Ibland finns det även en liten anteckning i husförhörslängden, exempelvis "nybygge", bredvid platsnamnet de första åren efter platsens tillkomst. MantalslängdernaHar man kommit till vägs ände när det gäller husförförslängderna, det vill säga att man letat sig fram till den första husförhörslängden men att gården verkar ha existerat innan dess, ja då kan man ge sig på mantalslängderna med ungefär samma tillvägagångssätt som i husförhörslängderna. I mantalslängderna är det dock enbart gårdar som tas upp, inte torp. Mantalslängderna var en registrering av befolkningen som utfördes av skattemyndigheten, en form av folkbokföring och skatteberäkning. Uppgifterna i från dessa dokument är dock mer bristfälliga för den som vill veta vilka som bodde på gården, i vissa fall är det enbart ägaren (oftast mannen i familjen) som står med, men även övriga familjen kan finnas med, främst i senare tid (1800-talet). I mantalslängderna registrerades oftast endast de som betalade mantalsskatten. Det var vuxna över 15 men under 63 år. Barn och gamla saknas alltså, liksom de som var så fattiga att de var skattebefriade. Till skillnad från husförhörslängderna så kommer man inte att finna folk som arbetade på gården i dessa längder. Med dessa mantalslängder kan man leta sig tillbaka till mitten av 1600-talet Älvsborgs första lösenHar man avverkat mantalslängderna så kan man via SVAR:s databas (www.svar.ra.se) "Älvsborgs lösen" få en ögonblicksbild över hur gården såg ut år 1571. Älvsborgs första lösen år 1571 var en förmögenhetsskatt för att kunna återlösa Älvsborgs fästning från Danmark-Norge efter det nordiska sjuårskriget. Förmögenhetsskatten skulle utgöra 10 procent av befolkningens uppskattade lösöre i form av metaller och boskap. I likhet med mantalslängderna så är det inte så att man får namnen på alla bosatta på gården utan i regel får man enbart namnen på fastighetsägaren plus eventuellt några till personer. Däremot får man oftast en intressant bild av vilken boskap som fanns på gården, eftersom den låg till grund för beskattningen. BouppteckningarBouppteckningar hör väl egentligen inte hemma under rubriken "Vilka har bott här?" då man för att kunna hitta en bouppteckning redan behöver veta namnet på den som dött. Dock kan bouppteckningarna ge en väldigt intressant inblick i hur livet såg ut på den fastigheten man är intresserad av då det i dessa finns listor över precis allting som fanns på gården vid dödstillfälet. Med "allting" så avses verkligen allting, allt från oxar till sockerskålar och kalsonger. Det är dock inte alla socknar som har digitaliserade bouppteckningar och det är enbart via tjänsten ifrån Arkiv Digital som man kan komma åt dessa hemmifrån via datorn. Inte heller är det så att bouppteckningar efter alla personer är sparade, en hel del saknas av en eller annan orsak. Tillvägagångssättet för att hitta en boppteckning är att först leta i husförhörslängderna så att man har ett namn att leta efter, helst också ett ungefärligt årtal för dödsfallet. För att sedan hitta personen i de gigantiska volymerna av bouppteckningar är det enklast att först titta i volymerna med namnet Bouppteckningsregister. Registren är indelade efter eftrnamn + förnamn, "kvinnoefternamn" (ex. Johansdotter) och "mansefternamn" (ex. Johansson) är separerade och är listade var och en för sig. I registret finns följande uppgifter, efternamn, förnamn, dödsår, dödssocken, volymidentitet och sidnummer. Tror man sig ha hittat rätt person i registret så använder man volymidentiteten för att se vilken volym med bouppteckningar som man ska leta i och sedan sidnummret för att hitta rätt sida i denna volym. FotografierGamla fotografier på sin fastighet behöver inte enbart vara ett nöje! De kan även fylla sin funktion för den som är sugen på att återställa någon del av fastigheten till ett mer ursprungligt utseende.
Här följer några tips på hur man kan lokalisera gamla fotografier av sin fastighet. Fråga runt!När det kommer till fotografier så är släkten det första alternativet om det är en fastighet som gått i släkten, hör med fastrar och morbröder, kusiner m.m. om de har foton där fastigheten syns. Det kan ju vara personfotografier där huset syns i bakgrunden om inte annat. Även tidigare släktgrenar med släktingar som man inte har kontakt med p.g.a. allt för avlägset släktband kan vara intressanta att försöka få kontakt med, enklast är ju att försöka lirka fram namn av äldre släktingar, exempelvis fråga farfar om han kan komma ihåg namnen på sina kusiner och på så sätt få tag på nu levande ättlingar till dessa personer. På ungefär samma vis kan man göra om det inte är en fastighet som gått i släkten, ta reda på vilka som bott på fastigheten (läs "Vilka har bott här?") och leta sedan reda på levande ättlingar till dessa, genom ett mejl eller telefonsamtal kan man sedan höra sig för om det finns några foton kvar.. De flesta blir väldugt smickrade och glada av att bli kontaktade angående "deras" gamla släktgård! För tekniker för att ta reda på ättlingar och nu levande personer så är det bästa att registrera sig i släktforskningsforumet Anbytarforum och ställa en fråga där eller läsa redan ställda liknande frågor. Ett annat bra sätt är att fråga runt bland grannarna i socknen, även om närmsta grannen inte bor direkt inpå stugknuten. Hembygdsföreningar brukar även de kunna ha många bilder och har de inga på just den fastigheten du är intresserad av så kan de kanske hjälpa till med att tipsa om namn på personer som skulle kunna tänkas ha gamla bilder på fastigheten. InternetDet är ju naturligtvis bara en bråkdel av alla gamla fotografier som tagits som är digitaliserade, men några är det! En variant är att helt enkelt söka på Google med dess bildsök, med lite tur finns det några gamla fotografier som man kan hitta den vägen. Vykort på exempelvis Tradera är en annan möjlig källa. Det var tämligen vanligt förr att fotografer åkte runt ute på landsbygden och tog foton av gårdarna och sedan erbjöd ägarna att köpa dessa foton i form av vykort. Vissa har överlevt fram till dagens datum och några av dessa överlevare finns eller har funnits till försäljning på Tradera. Att söka direkt i Traderas egna sökmotor kan ge resultat, men då visas enbart aktiva auktioner. Söker man istället via Google på detta vis "Frängsäter site:tradera.com", där "Frängsäter" i detta fall är platsen man är intresserad av, så hittar man även avslutade auktioner och kan då få se bilderna av vykortet som lagts in. Man kan ju även få träff på annat än vykort också, man söker ju i alla kategorier på Tradera efter ordet "Frängsäter", vem vet, kanske man råkar stöta på en gammal oljemålning av fastigheten också om man har tur. En annan sida med mycket gamla fotografier är "Porträttfynd" som Svergies Släktforskarförbund driver, där finns runt 120 000 gamla porträtt lagrade, uppladdade av användarna. Nu är ju majoriteten av alla bilder porträtt av människor och väldigt många av bilderna är dessutom oidentifierade, men en sökning där kan, med mycket tur, ge resultat. I det tidigare nämnda släktforskningsforumet Anbytarforum finns också en avdelning med gamla fotografier, oftast de som inte platsar i porträttfynd då de inte klassats som just porträtt. I dessa trådar, som bland annat ligger kategoriserade landskapsvis så kan man också ha turen att finna sin fastighet. Till "Gamla bilder" i Anbytarforum. Länsmuseumen kan också ha en hel del gamla bilder, ibland sökbara via nätet. Nedan finns några exempel på lansmuseum med äldre bilder utlagda på Internet. Bokserien Svenska gods och gårdar
Under 1930- och 1940-talet fanns ett förlag som gav ut bokserien Svenska gods och gårdar, denna bokserie kom till av att personer från förlaget åkte runt i den svenska landsbygden och fotograferade en otrolig mängd fastigheter runt om i landet. Förmodligen gick urvalet till vilka gårdar som är med till på det viset at efter fotograferingen så fick ägarna en beställningsblankett med möjlighet att skriva ned bland annat ned storlek, byggnadsår, jordtyp, ägare och lite historia om fastigheten m.m., uppgifterna varierar alltså lite från plats till plats, förmodligen beroende på hur "talförda" beställarna var. De som skickade in en beställning efter fotograferingen kom då med i boken då den trycktes. Har man tur och ägaren till gården har skrivit ned lite om fastighetens historia kan man genom detta verk få en översiktlig bild om ägarförhållanden, renoveringar, nybyggnationer o.s.v. Riktigt gamla uppgifter om gården ska man ta lite grand med en nypa salt, muntliga uppgifter som förts vidare genom generationerna är i nästan alla fall förvanskade på ett eller annat vis. Bokserien är indelad i regioner så man bör därför se till att man hittar rätt band om man ska köpa en bok. Dessa böcker är dock både väldigt svåra att få tag på såväl som mycket dyra om man väl hittar dem. Turligt nog finns det numer en digital variant av boken med ett hyffsat humant pris, http://obdr.se/index.html, på deras hemsida kan man förutom att beställa ett exemplar av det band man är intresserad av också leta upp i vilket band som den socken man är intresserad av finns med i, http://obdr.se/gods_sokbar.html Fornlämningar på din gårdÄldre gårdar ligger ofta i områden där människor bott och verkat i många sekler och spåren efter dem kan man se i terrängen eller i marken. Det kan vara gravhögar och rösen, spår efter övergivna åkrar, gamla boplatser, spår efter hantverk och mycket annat. Fornlämningar som är kända finns i ett register som du finner hos http://www.fornsok.se där du kan göra olika typer av sökningar. Om du hittar något som du tror är en fornlämning så kan du kontakta Länsstyrelsen eller närmsta museum. |
|