Ekonomibyggnaderna, alla byggnader på gården som inte "hör till bostadshuset". Det finns ett antal saker man bör fundera över och den första frågan är då:
Vad behöver du byggnaderna till?
Är det för djurhållning? Att tänka på är att många äldre ladugårdar och stall lever inte upp till dagens regler, att få dem
 |
| Äldre stall med för låg takhöjd |
godkända kan innebära en hel del jobb och pengar. Ex. saker som kan vara aktuella i en äldre ladugård är takhöjning, ventilation, ljusinsläpp, gödselhantering o.s.v.
Att tänka på innan man bygger om i ett djurstall är att man kan behöva ansöka om en så kallad "förprövning" hos Länsstyrelsen.
Hur är det med el och vatten? Mycket gamla eldragningar kan vara en fara för både brand och personskador vilket också kan ge utslag på byggnadens försäkring.
Finns vatten indraget i byggnaderna, om inte så måste vattenförsörjningen lösas på något sätt, även på vintern.
Taket på ekonomibyggnaderna bör tas i beaktande också, att byta tak på en stor ladugård är en kostsam och arbetsam historia. Tegeltak kan vara ganska underhållskrävande på en stor byggnad, särskilt om teglet har några år på nacken. Eternittak är hållbart men kan ge en hel del kostnader när det ska bort. Att en ekonomibyggnad har plåttak anses ofta vara värdeförhöjande för gården då det är ganska kostsamt att lägga och ger ett underhållsfritt tak under många år.
Att rödfärga byggnader är inte så vansinnigt kostsamt men det kräver en hel del arbete, även om man har en färgspruta.
Att kontrollera innan köp
- Bjälklag i taket och andra bärande konstruktioner. Gå igenom den bärande konstruktionen (exempelvis takstolarna) och kolla så virket ser ut och känns friskt, stick gärna med en kniv eller dylikt i träet.
- Insektsangrepp. Vanligast är att virket inne i djurdelen är angripet av strimmig trädgnagare som gillar virke med en förhöjd fuktighet. Angrepp syns genom att virket är genomstunget med massa små hål och det blir där med mkt poröst och kan nästan smulas sönder men enbart fingrarna. Viktigast är först och främst att säkerställa så inga skadeinsekter finns kvar, det kan man göra genom att först se efter om det finns högar av "mjöl" utanför hålen och om man är osäker bör man kontakta någon fackman för inspektion.
Om angreppet är gammalt behöver det nödvändigtvis inte vara ett akut problem, trädgnagaren trivs som sagt enbart i fuktigt virke och då den bärande konstruktionen i en ladugård oftast består av kraftiga timmerbjälkar så är det oftast bara det yttre skiktet som är angripet. Testa genom att hugga lite försiktigt med en yxa tills friskt virke kommer fram, en kraftig timmerbjälke behöver inte få märkbart försämrad bärförmåga ens om upp mot en tredjedel av stockens tjocklek är angripen. Att byta ut stockar brukar heller inte vara några större problem utan kan oftast göras med hjälp av en vanlig bildomkraft, några stöttor och så hammare, kraftig spik eller skruv. Angripna plankor, exempelvis innertak, behöver dock oftast bytas ut i sin helhet om de är angripna. - Sättningar/kalvning. Kontrollera så inte byggnaden har allt för stora sättningar, exempelvis att byggnaden ser väldigt sned ut utifrån, sättningarna kan bero på bland annat att någon stock i syllen ruttnat av eller att någon marken sjunkit vid någon bärande grundsten. Sättningarna kan ev. korrigeras genom att lyfta upp konstruktionen med en kraftig domkraft för att sedan kilas under med nya stockar/stenar o.s.v.
Väggarna på en timmerbyggnad kan också "kalva" utåt, d.v.s. att sidoväggarna börjar tippa utåt, vilket då kan göra att konstruktionen rasar ihop om det går för långt. I vissa fall kan man korrigera, eller stoppa, detta genom att man spänner vajrar i byggnadens övre del som håller ihop sidoväggarna mot varandra
