Gullgentiana, Gentiana lutea

Det är en perenn ört med tjock rotstock som kan bli 50 -150 centimeter hög, med gula blommor samlade i täta kransar i de övre bladvecken. Den växer vild på alpängar i södra Europa, men kan odlas hos oss ända upp till zon V, med vinterskydd.

Enligt gamla källor upptäckte den illyriske kungen Gentius under det andra århundradet efter Kristus de läkande krafterna hos bland annat Gentiana lutea. På Gentius tid användes den mot pest och förgiftningar. I vår tid används den som naturläkemedel med magstärkande och matsmältningsbefrämjande verkan. Det är alltid roten som används och den innehåller eteriska oljor och bitterämnen. Roten grävs upp i april eller september. Efterfrågan är så stor att den vilda örten på många håll har utrotats.

Klockgentiana Gentiana pneumonanthe

Vår inhemska klockgentiana är mycket användbar även i trädgården. På fuktig, näringsfattig hedmark trivs den tillsammans med starr, iris och smörboll. Under sensommaren när dessa har avslutat sin blomning, slår klockgentianan ut sina blommor. Höjden blir mellan 10-30 centimeter.

Fältgentiana Gentiana campestris

Fältgentiana är inte storvuxen, utan endast 3-20 centimeter hög. Den växer på torr gräsmark i hela landet med undantag för fjälltrakterna och är tämligen allmän. Blomningen sker i juni till september med violetta blommor.

Purpurgentiana Gentiana purpurea

Purpurgentiana är en perenn ört som påminner om gullgentiana men skiljer sig från denna genom sina klockformade, purpurröda blommor. Den blommar i juli till oktober. Oftast påträffas den på alpängar i södra Europa och den växer inte vild i Sverige.

Purpurgentianans rot innehåller bitterämnet gentianin, en flyktig olja samt sockerarter. Användningen är densamma som gullgentiana.