Version från 18:17, 3 Dec 2012

...

Hos vitlöken är bladen platta och en lök består av flera små klyftor, omgivna av vita hinnaktiga fjäll.

...

Efter skörd bör klyftorna förvaras varmt, vid ca 25-30 grader, en vecka eller två för att slippa stocklöpare.

...

Det går även att så tidigt på våren men då blir det små lökar och skörden försenas några veckor. En orsak till att plantera på våren kan vara att man vill använda blasten och inte löken. Då kan vår sådd för delar av utsädet förlänga säsongen.

...

Typ 1: fransk vitlök, troligen den vanligaste i Sverige. Skalet har ofta rosa och violetta inslag i det vita. Svenska väderförhållanden stressar ofta fram topplökar vilket försämrar skörden.
Typ 2: Silvervitlök, kännetecknas av sitt silvriga skinn. Sortgruppen med bäst lagringsförmåga, upp till 15 månader om den hanteras rätt.
Typ 3: Kaukasisk vitlök. Ofta vitviolettrandigt skal. Något färre men stora och lättskalade klyftor jämfört med andra sortgrupper. Bra för svenska odlingsförhållanden.
Typ 4: Centralasiatisk. Bra för svenska odlingsförhållanden. Vitt till rött skal, ibland randiga. Bildar ibland blommor. Får ofta bollar av miklrolökar istället. Mikrolökarna kan sås som säd för att ge hela sättlökar som efter några år kan ge normalstora lökar.

...

Version från och med 18:06, 5 Dec 2014

...

Hos vitlöken är bladen, som hos purjolök, från basen rörformiga (bladslida) och platta i toppen och en lök består av flera små klyftor, omgivna av hinnaktiga fjäll, som är ombildade blad. Färgen på klyftskalen kan variera från vit till mörkt röd, beroende på typ av vitlök.

...

Under sin långa historia har vitlöken odlats som en steril växt. Förökning har skett med hjälp av klyftor och groddknoppar (bulbiller). Detta innebär att det man skördar är genetiskt identiskt med utsädet. Att det ändå finns olika typer av vitlök beror på att man selekterat utsäde under tusentals år och börjat odla på nya platser med annorlunda klimatiska förhållanden. Dessutom har det skett mutationer under årens lopp.

...

Det går även att plantera tidigt på våren men då blir det små lökar och skörden försenas några veckor. Dock ger vissa typer av vitlök bättre skörd vid vårplantering, eftersom dessa typer inte vill ha så sträng kyla som en tjälad jord under en lång vinter ger. En orsak till att plantera på våren kan vara att man vill använda blasten och inte löken. Då kan vårplantering för delar av utsädet förlänga säsongen.

...

Även frösådd med förkultivering kan prövas. Lämplig såtid är då 1 mars. Vitlöksfrö är ännu mycket sällsynt, eftersom vitlök normalt inte blommar då groddknopparna i blomställningen stjäl energin från de fåtaliga blomknopparna så att de aldrig slår ut. Dock har man under de senaste 30 åren fått vissa typer av vitlök att blomma och sätta frö genom att plocka bort groddknopparna så att blommorna orkat slå ut. Förhoppningsvis kan vitlöken med människans hjälp åter bli en frösättande växt. Detta öppnar möjligheter till traditionell växtförädling och därmed kan nya sorter se dagens ljus.

...

Vitlöken är ganska frisk. Mosaikvirus, som ger fläckiga lökblad, kan försämra skördemängden. Normalt är odlad vitlök angripen av ett flertal virus, men de flesta är inte alltför skadliga. Löknematod och Vitröta kan fås in genom redskap och smittat utsäde och förhindrar lökodling på platsen under 10-20 år, hos oss är dock dessa plågor så vanliga. De vanligaste sjukdomarna är olika stammar av  Botrytismögel, Fusarium, Lökrost och Penicillium som oftast uppträder vid lagring. Även Lökmal kan vara en allvarlig skadegörare, larverna äter sig nedåt i plantan så att den kan börja ruttna och därmed bli utsatt för olika mögelsjukdomar.

...

Typ 1: fransk vitlök, troligen den vanligaste i Sverige. Skalet har ofta rosa och violetta inslag i det vita. Svenska väderförhållanden stressar ofta fram topplökar vilket försämrar skörden.
Typ 2: Silvervitlök, kännetecknas av sitt silvriga skinn. Sortgruppen med bäst lagringsförmåga, upp till 15 månader om den hanteras rätt.
Typ 3: Kaukasisk vitlök. Ofta vitviolettrandigt skal. Något färre men stora och lättskalade klyftor jämfört med andra sortgrupper. Bra för svenska odlingsförhållanden.
Typ 4: Centralasiatisk. Bra för svenska odlingsförhållanden. Vitt till rött skal, ibland randiga. Bildar ibland blommor. Får ofta bollar av mikrolökar istället. Mikrolökarna kan sås som säd för att ge hela sättlökar som efter några år kan ge normalstora lökar.

Enligt forskning under senare tid, med bl.a. DNA undersökningar, kan nästan all vitlök sorteras in i 11 olika grupper. På engelska heter grupperna: Artichoke, Asiatic, Creole, Glazed Purple Stripe, Marbled Purple Striped, Middle Eastern, Porcelain, Purple Stripe, Rocambole, Silverskin och Turban.

...