Allmänt

Växten tillhör familjen Leguminosoe/Fabaceae

Bockhornsklöver växer vild i Medelhavsregionen, men odlas allmänt sedan antikens dagar, som foderväxt och för medicinska och kulinariska ändamål i stora delar av Europa.

Artnamnet foenum-graecum betyder grekiskt hö och påminner om denna historiska användning. Sedan gammalt har den betraktats som en kärleksört. Växten kan få ökad betydelse för framställning av könshormoner.

Bockhornsklöverfröna omtalades i de äldsta kinesiska örtböckerna som medel mot impotens och i egyptiska papyrus som blodrenande medel. Hippokrates använde dem, ältade med honung, till omslag på bölder och infekterade sår. Discorides ordinerade dem i sittbad till kvinnor och lät dem ingå i välluktande salvor. Långt senare - under kejsaren Karl den Store - spreds bockhorn över Europa. Fröna var länge upptagna i farmakopéerna.

Växten är en ettårig ört med äggformade, tandade småblad och i bladvecken små gulvita blommor. Frukten, en baljfrukt, är böjd som ett bockhorn och försedd med lång spets, vilken kan bli upp till 10 centimeter lång. Blomningen sker i juni-juli. Den blir 30-50 centimeter hög.

Klimatzon

Bockhornsklöver odlas huvudsakligen i södra och mellersta Europa upp till Tyskland. Den mognar normalt i zon I -III.

Jordmån

Bockhornsklöver föredrar lerblandad fuktig jord. Går ej bra på sandjord. Växten ska ha ljust och varmt läge.

Sådd/plantering

Bockhornsklöver sås i juni månad. Den är snabbväxande i lämpligt läge. Höstsådd kan förekomma under gynnsamma klimatiska förhållanden.

Skötsel/gödsling

Liksom andra växter i denna familj växter den inte bra i övergödslad jord. Man får se till att jorden inte torkar ut. Växten vill ha värme, ljus och fuktig jord.

Skörd och användning

Insamling av fröna sker först när de mognat. Fröna används fortfarande inom folkmedicinen, utvältes i omslag på bölder och fula sår, invärtes vid matsmältningsbesvär samt som aptitväckande och feberstillande medel.

Fröna har stark arom och blir snart slemmiga då de tuggas. De har också allmänt stärkande, magstärkande, lenande, gasdrivande, blodtryckssänkande och mjölkstimulerande verkan. I form av grovmalet pulver används örten till ett toniskt örtte för konvalesenter. Förutom stimulans av matsmältningen hindrar de hosta. Den obehagliga smaken kan döljas med mynta eller citronolja. Inom veterinärmedicinen används fröna också för att öka mjölkproduktionen.

Bockhornsklöver används som krydda främst i Mellanöstern och Indien, och även som kaffesurrogat. Fröna läggs också till groning och äts råa i sallader.

Fröna är mycket proteinrika. De används också som ingrediens i curryblandningar. Vissa ämnen i fröna används i cortisonpreparat och i p-piller.

Övrigt

Då bockhornsklöver odlas i väldigt liten omfattning i vårt land - knappast någonting alls under yrkesmässiga former - så finns det inte mycket erfarenhet om växten för odling på våra breddgrader. Den har dock använts något som gröngödslingsväxt. Bockhornsklöverfrö finns hos bland annat Impecta och Br. Nelson.

Källor

Tidens stora bok om läkeväxter

Läkeväxter förr och nu, Forum

Denna artikel kommer från FOBO:s handbok och skrevs av Wilhelm Raattamaa. Du kan läsa originalversionen här.