Gödselvatten av kreatursspillning

Gödselvatten (tyska Jauche) består av urin, spillning och vatten som av mikroorganismer genom jäsning sönderdelar och förvandlar materialet. Detta görs i gödselbehållare och bör luftas genom regelbunden omröring (minst 1 ggr/dag) så att anaerob förruttnelse undviks.

Gödselvattnet skall som alla sådana förtunnas, 1 liter gödselvatten på 10 liter vatten. Detta är lämpligt som starthjälp under första vegetationsperioden. Observera att denna metod används för krävande växter. Var försiktig med ett oluftat gödselvatten! Den starka lukten av ammoniak hos ett sådant blir, även förtunnat, till lockbete för insekter.

Gödselvatten av olika växter

Av brännässla, maskrosor, kålväxter, comfrey eller fågelträck (till 25 kg färsk, respektive 5 kg torkad fågelträck vardera 100 liter vatten) kan genom jäsning en fullgod gödselvätska framställas. Vid beredning av särskilt brännässelvatten rådes till följande: de gröna växtdelarna läggs med tyngd i botten i en jutesäck som placeras i tunna som fylls med regnvatten (helst). Materialmängd är 8-10 kg färska nässlor till 100 liter vatten eller 1 kg torkade till samma mängd vatten. Tack vare jutesäcken kan de lämningar som blir kvar efter jäsningen lätt lyftas ur tunnan och gödselvattnet behöver inte täppa till munstycken i vattenkannor eller sprutor. Vattentunnan bör täckas med ett trägaller, så att luft kan cirkulera och fåglar och andra små djur inte drunknar i den. Det är lämpligt att röra om i tunnan en gång om dagen samt första gången strö i en handfull stenmjöl, vilket hindrar obehaglig lukt.

Så snart som gödselvattnet blivit mörkt och inte längre jäser, kan det användas. Före användning förtunnas det 10 till 20 gånger. Med det förtunnade gödselvattnet vattnas rotområdet runt växten. Om vätskan träffar bladen måste dessa omedelbart spolas av med rent vatten. Var noga med att vätskan aldrig hamnar på sallatens hjärtblad.

Förebyggande växtskydd

Det förebyggande växtskyddet handlar i första hand om en förstärkning av kulturväxterna och en förminskning av faran för skadedjurs- och sjukdomsangrepp och kan användas innan en större skada är ett faktum.

Särskilt viktiga hjälpmedel i det förebyggande växtskyddet är olika örtvätskor, d.v.s. jästa och kokta sådana eller okokta teavdrag. Till alla dessa bör om möjligt regnvatten användas, både till förtunningen och avdraget.

Starkt solsken skall absolut undvikas vid spridningen. Ett undantag utgör dock det kiselhaltiga åkerfräkenteet, som sprides i solsken tidig förmiddag och sen kväll.

Olika örtavdrag

Vanligast används brännässla, åkerfräken comfrey och malört. Det noggranna förfarandet i 100 liters fat har redan beskrivits. För framställning av mindre mängder användes 10 liters hink. Har vi färska växter fyller vi hinken helt, packar materialet lätt och fyller på vatten till kanten. Om vi använder torkad drog räcker ca 200 g på 10 liter vatten.

Kokt örtvätska: Låt färska eller torkade växter stå och svälla i vatten en dag, placera kärlet på svag värme, låt koka i 20 min, låt svalna under lock.

Te: Sönderskurna eller torkade växter får endast dra i hett vatten. (Anm: åkerfräkente kokas alltid som kokt örtvätska.)

Teavdrag: Färska eller torkade växter får dra högst 3 dagar i vatten, får ej jäsas. Silas före användning. Efter sprutning och bevattning av örtmedel kan andra hjälpmedel användas. Så t.ex. såplösning (2%-ig) mot bladlöss, natronvattenglas (22%-ig) för sprutning under vintern mot svamp sjukdomar på bärbuskar och fruktträd.

Sprutplan för användning av jästa, kokta och (okokta) teavdrag från örter

Fotnot: Översättning ur Fernschule der Landwirtsehaft, Weiterbildung febr 1980 A Sturzenbeeker.