Mer Mer Skriv ut sida Editera sida

Hönssjukdomar

    Innehållsförteckning
    För att återgå, måste du jämföra versionen du önskar återgå till med den nuvarande versionen genom att välja båda från versionsarkivet.

    Kombinerad revisionsjämförelse

    Jämför version modifierad 12:08, 9 Jul 2014 av Jannica Johansson? med version modifierad 15:41, 9 Jul 2014 av Jannica Johansson?.

    ...

    Denna sjukdom orsakas av bakterien Mykobacteriummykobacterium avium som är släkt med människors och nötkreaturs tuberkulosbakterier. Sjukdomen är en zoonos, dvs. att den kan smitta mellan djur och människa (och människan kan i sin tur smitta andra djur, t.ex. gris). Alla fågelarter i hela världen får den här sjukdomen, men den är särskilt vanlig i hobbyhönsbesättningar och bland andra tama fjäderfän.

    [Människor som drabbas är ofta äldre, rökare, barn eller personer med nedsatt immunförsvar. Smittospridningen sker via kontaminerat vatten eller livsmedel. Dock är det relativt ovanligt att människor faktiskt smittas.]  

    ...

    Sjukdomen utvecklas först när djuren är vuxna och medför stort lidande för dem.som lider stort.  Bakterierna infekterar ett flertal organ, bl.a. mjälte, tarm och lever, och skapar inflammationshärdar som inte upphör. Hönsen får blek kam och slör, magrar av, blir slöa och ofta halta. Sjukdomen kan vara akut med hastig död, men ofta får hönsen lida i flera månader innan döden inträffar. Ingen behandling finns varför avlivning för hela flocken rekommenderas eftersom överlevande blir smittbärare för resten av livet. Deras, vilkas  träck kan smitta marken med mångårig bakterieöverlevnad.  

    ...

    Människor som infekteras av bakterien är ofta personer - i samband med en kronisk lungsjukdom - äldre, rökare, barn och personer med nedsatt immunförsvar. Smittospridningen sker via kontaminerat vatten eller livsmedel. Det är dock ganska ovanligt att människor faktiskt drabbas.

    ...

    Om smittan finns i besättningen rekommenderas avlivning för hela flocken. Inredning och utrustning ska bytas ut om en ny hönsflock är tilltänkt eftersom bakterierna kan överleva i miljöndär.  Hönshus och rastgård ska saneras. Desinficering ska tillämpas i hönshuset (trots att M. avium tål de flesta desinfektionsmedel). Kycklingfoster smittas inte och därför kan befruktade ägg kläckas fram och på så vis få avkomman av den tidigare flocken. En veterinär kan ta prover på nyinköpta djur innan de tillförs i flocken för att förvissa sig om att djuren är friskakläckägg tas tillvara på och få höns med gener från sina tidigare.

    ...

    Version från 12:08, 9 Jul 2014

    Denna revision modifierad av Jannica Johansson? (Bannlys)

    ...

    Denna sjukdom orsakas av bakterien mykobacterium avium som är släkt med människors och nötkreaturs tuberkulosbakterier. Sjukdomen är en zoonos, dvs. att den kan smitta mellan djur och människa (och människan kan i sin tur smitta andra djur, t.ex. gris). Alla fågelarter i hela världen får den här sjukdomen, men den är särskilt vanlig i hobbyhönsbesättningar och bland andra tama fjäderfän.

    [Människor som drabbas är ofta äldre, rökare, barn eller personer med nedsatt immunförsvar. Smittospridningen sker via kontaminerat vatten eller livsmedel. Dock är det relativt ovanligt att människor faktiskt smittas.]

    ...

    Sjukdomen utvecklas först när djuren är vuxna som lider stort. Bakterierna infekterar ett flertal organ, bl.a. mjälte, tarm och lever, och skapar inflammationshärdar som inte upphör. Hönsen får blek kam och slör, magrar av, blir slöa och ofta halta. Sjukdomen kan vara akut med hastig död, men ofta får hönsen lida i flera månader innan döden inträffar. Ingen behandling finns varför avlivning för hela flocken rekommenderas eftersom överlevande blir smittbärare för resten av livet, vilkas träck kan smitta marken med mångårig bakterieöverlevnad.

    ...

    Om smittan finns i besättningen rekommenderas avlivning för hela flocken. Inredning och utrustning ska bytas ut om en ny hönsflock är tilltänkt eftersom bakterierna kan överleva där. Hönshus och rastgård ska saneras. Desinficering ska tillämpas i hönshuset (trots att M. avium tål de flesta desinfektionsmedel). Kycklingfoster smittas inte och därför kan befruktade kläckägg tas tillvara på och få höns med gener från sina tidigare.

    ...

    Version från och med 15:41, 9 Jul 2014

    Denna revision modifierad av Jannica Johansson? (Bannlys)

    ...

    Denna sjukdom orsakas av bakterien Mykobacterium avium som är släkt med människors och nötkreaturs tuberkulosbakterier. Sjukdomen är en zoonos, dvs. att den kan smitta mellan djur och människa (och människan kan i sin tur smitta andra djur, t.ex. gris). Alla fågelarter i hela världen får den här sjukdomen, men den är särskilt vanlig i hobbyhönsbesättningar och bland andra tama fjäderfän.

    ...

    Sjukdomen utvecklas först när djuren är vuxna och medför stort lidande för dem. Bakterierna infekterar ett flertal organ, bl.a. mjälte, tarm och lever, och skapar inflammationshärdar som inte upphör. Hönsen får blek kam och slör, magrar av, blir slöa och ofta halta. Sjukdomen kan vara akut med hastig död, men ofta får hönsen lida i flera månader innan döden inträffar. Ingen behandling finns varför avlivning för hela flocken rekommenderas eftersom överlevande blir smittbärare för resten av livet. Deras träck kan smitta marken med mångårig bakterieöverlevnad.

    ...

    Människor som infekteras av bakterien är ofta personer - i samband med en kronisk lungsjukdom - äldre, rökare, barn och personer med nedsatt immunförsvar. Smittospridningen sker via kontaminerat vatten eller livsmedel. Det är dock ganska ovanligt att människor faktiskt drabbas.

    ...

    Om smittan finns i besättningen rekommenderas avlivning för hela flocken. Inredning och utrustning ska bytas ut om en ny hönsflock är tilltänkt eftersom bakterierna kan överleva i miljön. Hönshus och rastgård ska saneras. Desinficering ska tillämpas i hönshuset (trots att M. avium tål de flesta desinfektionsmedel). Kycklingfoster smittas inte och därför kan befruktade ägg kläckas fram och på så vis få avkomman av den tidigare flocken. En veterinär kan ta prover på nyinköpta djur innan de tillförs i flocken för att förvissa sig om att djuren är friska.

    ...


    Alternativ.nu | Om handboken | Support