Mer Mer Skriv ut sida Editera sida

Hönssjukdomar

    Innehållsförteckning
    För att återgå, måste du jämföra versionen du önskar återgå till med den nuvarande versionen genom att välja båda från versionsarkivet.

    Kombinerad revisionsjämförelse

    Jämför version modifierad 13:33, 12 Jun 2014 av Jannica Johansson? med version modifierad 19:43, 12 Jun 2014 av Jannica Johansson?.

    ...

    Yttre parasiterParasiter kan komma till den befintliga hönsflocken med nya djur, från vilda fåglar eller med kontaminerad utrustning såsom t.ex. transportlådor och äggfack. När hönsflocken väl har blivit drabbad av dessa parasiter krävs noggrann desinficering främst av miljön de vistas i; hönshuset, men ibland kan även hönsen behöva lite hjälp att bli parasitfria och det går att behandla dem på olika sättmed olika medel.

    I Sverige samt EU finns inga godkända läkemedel för behandling av yttre parasiter men det finns en del medel som ändå tillhandahålls och används flitigt. Ett av dessa är ett naturläkemedel som är baserat på Pyrethrum (från örten Krysantemum), vilket) och det är mycket giftigt för insekter, och det bryts ner snabbt (inom 24 h). Det kan både användas i miljön samt på hönsen. Något annat som kan användas är kiseldioxid, som egentligen inte alls är giftigt men som torkar ut parasiterna och hämmar deras rörelser. Mänga hönsägare tar till knep som att använda citronolja, andra strör kalk i hönshuset och knådar in lite av det i hönans fjäderdräkt. Kalket kan också blandas in i hönsens sandbad, på så visdet sättet  kan de sköta renhållningen själva. Det går att spola hönshuset, när det är tomt på höns och strömedel, med het vattenånga (110-130 grader) så att parasiterna dör. Torkade blad av örter (vinruta, åbrodd, renfana, malörtmalört, åbrodd, vinruta,renfana  och ormbunksblad) i värpredena är också ett sätt att hålla undan de små odjuren (observera att bladen läggs unde ströet så att inte hönsen intresseras av och plockar bort dem). Det går även att placera ut s.k. rovkvalster i hönshuset, som livnär sig på parasiter men som lämnar hönsen ifred. Om denna metod tillämpas så ha i åtanke att även rovkvalstren dör vid behandling av giftiga medel och exempelvis kalkning.

    ...

    (bild önskas)

    ...

    Det finns olika arter av loppr somoch brukar sammanfattningsvis benämnas fågelloppor. De är mycket vanliga i fjädrfäbesättningar, särskilt bland tamhöns. Samtliga loppor suger blod och de kan även sprida andra sjukdomar. Lopporna kommer till hönsbesättningen via nya individerindivide, vilda fåglar och t.o.m. med däggdjur, som lopporna också angriper. Dock märker lopporna att det är fel värddjur och lämnar detoc hoppar av  efter ett par bett. De lever både i omgivningen och på hönan, och kan överleva i flera månader utan föda, dvs. att de kandekan ligga latent tills det kommer ett lämpligt djur att leva på.

    ...

    Tecken på att hönsen har loppor uppvisar sig genom att hönsen får klåda och irriteras samt att de får blodbrist och ev. sänkt äggproduktion. Dödsfall har skett vid kraftiga angrepp av loppor, främst på kycklingar och ungdjur, men även höns som ruvar kan drabbas särskilt hårt.

    ...

    Det finns inga godkända läkemedel mot loppor så därför är det viktigt att motverka loppornas trivsel. Det ska vara rent, torrt och svalt i hönshuset eftersom lopporna tycker om när det är varmt och fuktigt. Faktorer som solljus, torka och kall luft hämmar deras utveckling. Det hjälper att rengöra hönhuset grundligt och att kalka, och sedan hålla en god hygienhygin bland höns och hönshus.

    ...

    Röda eller blodsugande hönskvalster (Dermanyssus gallinae) är en mycket vanlig parasit i Sverige och ett stort problem bland hobby- och tamhöns. De bor i hönshuset, gömmer sig i skrymslen och springor på dagtid och kommer fram för att suga blod på natten. De angriper främst höns och andra fåglar men har inget emot att livnära sig på däggdjur, t. ex. hästar och människor. Hästar är särskilt känsliga och får svår klåda vid angrepp. Av den anledningen bör inte hästar och höns vistas i samma byggnad. KvalsterDe kan överleva länge utan föda, ända upp till 10 månader. Liksom lopporna trivs kvalstren i varm och fuktig miljö, som gynnar deras utveckling.

    ...

    Drabbade höns får klåda, blir märkbart irriterade och kan få minskad ruvlust om de blir angripna i redet. Vid kraftiga angrepp får hönsen blodbrist och sänkt äggproduktion. Dödsfall har inträffat, främstantingen under den varma perioden av året då förhållandena är goda för förökning ocheller då det har varit stora mängder kvalster i förhållande till antalet höns.

    ...

    Kvalster är svåra att bli av med eftersom de kan överleva länge utan föda, och att det är svårt att alltid komma åt dem till fullo eftersom de gömmer sig på ställen som ä svåra att komma åt, ex. imellan springor. Det finns ett receptbelagt läkemedel mot kvalster som ska användas i hönshusets inredning men inte på hönsen. Den som sprayar giftet ska ha skyddskläder på sig samt munskydd eftersom det är giftigt att andas in. På annat vis går det att se till att hönshuset ständigt är väl rengjort och torrt, använda tvättlösning eller spruta hett vatten (över 60 grader) i ett rent och hönsfritt hönshus. Strö kalk eller måla med oljefärg som inte allsintalls uppskattas av kvalstren är ytterligare två goda lösningar. Kalkslamning används för att göra inredningen och väggarnaväggarna  ogästvänliga, och det är lagom att göra ungefär 1 gång per år.

    Recept på kalkslamning(räcker till 20 kvadratmeter)::

    I en hink som rymmer 15 L hälls 5 Liter vatten och 10 kg krita. Detta ska inte röras om! Kritan ska hällas i tills att den når över vattenytan i en liten topp. Detta ska stå över natten så att kritan absorberar vattnet. Nästa dag ska 0,2 kg tapetklister blandas till enligt anvisningen på förpackningen, och sedan ska det blandas med kritan. Rör om ordentligt! Om det behövs, tillsätt mer vatten så att färgen blir lättstruken. Måla väggar och inredning noggrannt, så att färgen tränger in i alla springor och vrår, och lodrätt; då dammar det inte lika mycket.

    ...

    Version från 13:33, 12 Jun 2014

    Denna revision modifierad av Jannica Johansson? (Bannlys)

    ...

    Parasiter kan komma till den befintliga hönsflocken med nya djur, från vilda fåglar eller med kontaminerad utrustning såsom t.ex. transportlådor och äggfack. När hönsflocken väl har blivit drabbad av parasiter krävs noggrann desinficering främst av miljön de vistas i; hönshuset, men ibland kan även hönsen behöva lite hjälp att bli parasitfria och det går att behandla dem med olika medel.

    I Sverige samt EU finns inga godkända läkemedel för behandling av yttre parasiter men det finns en del medel som ändå tillhandahålls och används flitigt. Ett av dessa är ett naturläkemedel som är baserat på Pyrethrum (från örten Krysantemum) och det är mycket giftigt för insekter, och det bryts ner snabbt (inom 24 h). Det kan både användas i miljön samt på hönsen. Något annat som kan användas är kiseldioxid, som egentligen inte alls är giftigt men som torkar ut parasiterna och hämmar deras rörelser. Mänga hönsägare tar till knep som att använda citronolja, andra strör kalk i hönshuset och knådar in lite av det i hönans fjäderdräkt. Kalket kan också blandas in i hönsens sandbad, på det sättet kan de sköta renhållningen själva. Det går att spola hönshuset, när det är tomt på höns och strömedel, med het vattenånga (110-130 grader) så att parasiterna dör. Torkade blad av örter (malört, åbrodd, vinruta,renfana och ormbunksblad) i värpredena är också ett sätt att hålla undan de små odjuren (observera att bladen läggs unde ströet så att inte hönsen intresseras av och plockar bort dem). Det går även att placera ut s.k. rovkvalster i hönshuset, som livnär sig på parasiter men som lämnar hönsen ifred. Om denna metod tillämpas så ha i åtanke att även rovkvalstren dör vid behandling av giftiga medel och exempelvis kalkning.

    ...

    Det finns olika arter av loppr och brukar sammanfattningsvis benämnas fågelloppor. De är mycket vanliga i fjädrfäbesättningar, särskilt bland tamhöns. Samtliga loppor suger blod och de kan även sprida andra sjukdomar. Lopporna kommer till hönsbesättningen via nya individe, vilda fåglar och t.o.m. med däggdjur, som lopporna också angriper. Dock märker lopporna att det är fel värddjur oc hoppar av efter ett par bett. De lever både i omgivningen och på hönan, och kan överleva i flera månader utan föda, dvs. att dekan ligga latent tills det kommer ett lämpligt djur att leva på.

    ...

    Tecken på att hönsen har loppor uppvisar sig genom att hönsen får klåda och irriteras samt att de får blodbrist och ev. sänkt äggproduktion. Dödsfall har skett vid kraftiga angrepp av loppor, främst på kycklingar och ungdjur, men även höns som ruvar kan drabbas särskilt hårt.

    ...

    Det finns inga godkända läkemedel mot loppor så därför är det viktigt att motverka loppornas trivsel. Det ska vara rent, torrt och svalt i hönshuset eftersom lopporna tycker om när det är varmt och fuktigt. Faktorer som solljus, torka och kall luft hämmar deras utveckling. Det hjälper att rengöra hönhuset grundligt och kalka, och sedan hålla en god hygin bland höns och hönshus.

    ...

    Röda eller blodsugande hönskvalster (Dermanyssus gallinae) är en mycket vanlig parasit i Sverige och ett stort problem bland hobby- och tamhöns. De bor i hönshuset, gömmer sig i skrymslen och springor på dagtid och kommer fram för att suga blod på natten. De angriper främst höns och andra fåglar men har inget emot att livnära sig på däggdjur, t. ex. hästar och människor. Hästar är särskilt känsliga och får svår klåda vid angrepp. Av den anledningen bör inte hästar och höns vistas i samma byggnad. De kan överleva länge utan föda, ända upp till 10 månader. Liksom lopporna trivs kvalstren i varm och fuktig miljö, som gynnar deras utveckling.

    ...

    Drabbade höns får klåda, blir märkbart irriterade och kan få minskad ruvlust om de blir angripna i redet. Vid kraftiga angrepp får hönsen blodbrist och sänkt äggproduktion. Dödsfall har inträffat, antingen under den varma perioden av året eller då det har varit stora mängder kvalster i förhållande till antalet höns.

    ...

    Kvalster är svåra att bli av med eftersom de kan överleva länge utan föda, och att det är svårt att alltid komma åt dem till fullo eftersom de gömmer sig mellan springor. Det finns ett receptbelagt läkemedel mot kvalster som ska användas i hönshusets inredning men inte på hönsen. Den som sprayar giftet ska ha skyddskläder på sig samt munskydd eftersom det är giftigt att andas in. På annat vis går det att se till att hönshuset ständigt är väl rengjort och torrt, använda tvättlösning eller spruta hett vatten (över 60 grader) i ett rent och hönsfritt hönshus. Strö kalk eller måla med oljefärg som intalls uppskattas av kvalstren är ytterligare två goda lösningar. Kalkslamning används för att göra väggarna ogästvänliga, och det är lagom att göra ungefär 1 gång per år.

    Recept på kalkslamning:

    ...

    Version från och med 19:43, 12 Jun 2014

    Denna revision modifierad av Jannica Johansson? (Bannlys)

    ...

    Yttre parasiter kan komma till den befintliga hönsflocken med nya djur, från vilda fåglar eller med kontaminerad utrustning såsom t.ex. transportlådor och äggfack. När hönsflocken väl har blivit drabbad av dessa parasiter krävs noggrann desinficering främst av miljön de vistas i; hönshuset, men ibland kan även hönsen behöva lite hjälp att bli parasitfria och det går att behandla dem på olika sätt.

    I Sverige samt EU finns inga godkända läkemedel för behandling av yttre parasiter men det finns en del medel som ändå tillhandahålls och används flitigt. Ett av dessa är ett naturläkemedel som är baserat på Pyrethrum (från örten Krysantemum), vilket är mycket giftigt för insekter, och det bryts ner snabbt (inom 24 h). Det kan både användas i miljön samt på hönsen. Något annat som kan användas är kiseldioxid, som egentligen inte alls är giftigt men som torkar ut parasiterna och hämmar deras rörelser. Mänga hönsägare tar till knep som att använda citronolja, andra strör kalk i hönshuset och knådar in lite av det i hönans fjäderdräkt. Kalket kan också blandas in i hönsens sandbad, påså vis kan de sköta renhållningen själva. Det går att spola hönshuset, när det är tomt på höns och strömedel, med het vattenånga (110-130 grader) så att parasiterna dör. Torkade blad av örter (vinruta, åbrodd, renfana, malört och ormbunksblad) i värpredena är också ett sätt att hålla undan de små odjuren (observera att bladen läggs unde ströet så att inte hönsen intresseras av och plockar bort dem). Det går även att placera ut s.k. rovkvalster i hönshuset, som livnär sig på parasiter men som lämnar hönsen ifred. Om denna metod tillämpas så ha i åtanke att även rovkvalstren dör vid behandling av giftiga medel och exempelvis kalkning.

    ...

    (bild önskas)

    ...

    Det finns olika arter av lopprsom brukar sammanfattningsvis benämnas fågelloppor. De är mycket vanliga i fjädrfäbesättningar, särskilt bland tamhöns. Samtliga loppor suger blod och de kan sprida andra sjukdomar. Lopporna kommer till hönsbesättningen via nya individer, vilda fåglar och t.o.m. med däggdjur, som lopporna också angriper. Dock märker lopporna att det är fel värddjur och lämnar det efter ett par bett. De lever både i omgivningen och på hönan, och kan överleva i flera månader utan föda, dvs. att de kan ligga latent tills det kommer ett lämpligt djur att leva på.

    ...

    Det finns inga godkända läkemedel mot loppor så därför är det viktigt att motverka loppornas trivsel. Det ska vara rent, torrt och svalt i hönshuset eftersom lopporna tycker om när det är varmt och fuktigt. Faktorer som solljus, torka och kall luft hämmar deras utveckling. Det hjälper att rengöra hönhuset grundligt och att kalka, och sedan hålla en god hygien bland höns och hönshus.

    ...

    Röda eller blodsugande hönskvalster (Dermanyssus gallinae) är en mycket vanlig parasit i Sverige och ett stort problem bland hobby- och tamhöns. De bor i hönshuset, gömmer sig i skrymslen och springor på dagtid och kommer fram för att suga blod på natten. De angriper främst höns och andra fåglar men har inget emot att livnära sig på däggdjur, t. ex. hästar och människor. Hästar är särskilt känsliga och får svår klåda vid angrepp. Av den anledningen bör inte hästar och höns vistas i samma byggnad.Kvalster kan överleva länge utan föda, ända upp till 10 månader. Liksom lopporna trivs kvalstren i varm och fuktig miljö, som gynnar deras utveckling.

    ...

    Drabbade höns får klåda, blir märkbart irriterade och kan få minskad ruvlust om de blir angripna i redet. Vid kraftiga angrepp får hönsen blodbrist och sänkt äggproduktion. Dödsfall har inträffat,främst under den varma perioden av året då förhållandena är goda för förökning och då det har varit stora mängder kvalster i förhållande till antalet höns.

    ...

    Kvalster är svåra att bli av med eftersom de kan överleva länge utan föda, och att det är svårt att alltid komma åt dem till fullo eftersom de gömmer sig på ställen som ä svåra att komma åt, ex. i springor. Det finns ett receptbelagt läkemedel mot kvalster som ska användas i hönshusets inredning men inte på hönsen. Den som sprayar giftet ska ha skyddskläder på sig samt munskydd eftersom det är giftigt att andas in. På annat vis går det att se till att hönshuset ständigt är väl rengjort och torrt, använda tvättlösning eller spruta hett vatten (över 60 grader) i ett rent och hönsfritt hönshus. Strö kalk eller måla med oljefärg som inte alls uppskattas av kvalstren är ytterligare två goda lösningar. Kalkslamning används för att göra inredningen och väggarna ogästvänliga, och det är lagom att göra ungefär 1 gång per år.

    Recept på kalkslamning(räcker till 20 kvadratmeter):

    I en hink som rymmer 15 L hälls 5 Liter vatten och 10 kg krita. Detta ska inte röras om! Kritan ska hällas i tills att den når över vattenytan i en liten topp. Detta ska stå över natten så att kritan absorberar vattnet. Nästa dag ska 0,2 kg tapetklister blandas till enligt anvisningen på förpackningen, och sedan ska det blandas med kritan. Rör om ordentligt! Om det behövs, tillsätt mer vatten så att färgen blir lättstruken. Måla väggar och inredning noggrannt, så att färgen tränger in i alla springor och vrår, och lodrätt; då dammar det inte lika mycket.

    ...


    Alternativ.nu | Om handboken | Support