Mer Mer Skriv ut sida Editera sida

Dvärgget

    Den Afrikanska dvärggeten är en getras som först skapades i USA efter att  dvärggetter importerads från Afrika på 1930 talet. Men det misstänks att illegal import förekom ännu tidigare. Ytterligare importhandel fortsatte ända tills 60 talet.

    Dessa ursprungsgetter var inte speciellt framavlade av människor för att bli mindre utan var istället resultatet av evolutionär utveckling. De små getterna hade en fördel framför de större getterna när det var ont om mat, på grund av detta fick de ett högre födelsetal och skapade sin egen nisch i tillvaron.

    I USA var de ursprungligen använda som föda till andra djurarter på zoo. När de väl kom in i landet upptäcktes det att de bestod av två helt skilda typer av get, dels de som var dvärgar, men helt anatomiskt lika stora mjölkgetter och dels de som var födda med Akondroplasi. Dessa var mindre med normal rygg men med onormalt korta ben och oproportionerligt stora huvuden.

    De normala miniatyrgetterna skildes ut från de med Akondroplasi  och bildade grunden för Nigeriansk dvärgget.

    De med Akondroplasi korsavlades för att få fram grunden till den getras som i dag kallas Afrikansk dvärgget.

    250px-Afrikanska_dvärggetter.JPGAkondroplasi är en gen som påverkar många sorters däggdjur. Människor med det anses handikappade men det har medvetet avlats på detta tillstånd både hos hund och katt, exempelvis för att skapa Welsh corgis, Taxar och munchkinkatter (bland andra). Samma sak gjordes med getterna.  Akondroplasi är en dominant gen. Korsar du en get med Akondroplasi med en som inte har den genen kommer 50% av avkomman att ha genen. Emellertid har man kunnat renavla fram raserna med respektive utan Akondroplasigenen.

    Den Afrikanska dvärggeten

    Den afrikanska dvärggeten ses som en bra mjölkget och kan ibland producera upp till 2,5 liter (½ gallon) om dagen. Mjölken har högre fett- och proteinhalt än komjölk och är känd för att ge gott smör, god ost och bra tvålar.

    På grund av storleken, som gör att de är lätta att hantera, har lätt för att föda och är produktiva, är denna sort en bra nybörjarget. Honor kan föda redan vid ett års ålder utan komplikationer och kan ge upp till två killingar per år.  Förstföderskan får oftast en killing eller två, men äldre honor kan rutinmässigt ge tre till fyra killingar per kull. Extremt  produktiva honor mödrar har kunnat ge upp till sex killingar i en kull.

    Den Nigerianska dvärggeten

    Den Nigerianska dvärggeten ses också som en bra mjölkget, som kan producera upp till ca 1,8 liter (2 quarts) om dagen. Mjölken har 6-10% fetthalt och högre proteinhalt än annan getmjölk.


    Alternativ.nu | Om handboken | Support