Baldersbrå

Baldersbrån har, beroende på plantstorlek, mellan 10.000 och 210.000 frön per planta! I genomsnitt kan man räkna med 34.000 frön per planta. Fröna är cirka 2,1 millimeter och lätta. En hel del frön sprids från åkerrenar och vägkanter in på åkern. Ofta träffar man på mycket baldersbrå i förstaårsvallar. Om vallen skördas sent kan groningsdugligt frö komma med i höstskörden. Drygt 25 procent av baldersbråfröet går osmält genom kons matsmältningskanal. En hel del groningsdugliga frön kan således med gödseln hamna på åkern igen.

Groningen av unga baldersbråfrön gynnas av ljus, och fröna gror därför bäst på markytan eller på ringa djup (0,5 centimeter). Frön som ligger djupare än 4 centimeter ger ingen uppkomst. Baldersbråfrön gror relativt bra även vid låga temperaturer. Försök har visat, att baldersbråfrön som varit begravda i fält ännu efter 11 år kunnat gro till 73 procent. Andra försök har dock visat att endast 1 procent av fröna kunna gro efter 10 års begravning i marken.

Svinmålla

En svinmållaplanta kan producera från några hundra till 20.000 frön. I genomsnitt räknar man med drygt 3.000 frön per svinmållaplanta. Fröna är små, omkring 1,2 millimeter. Särskilt i betor och potatis samt på gödselhögar kan svinmållorna bli stora. Från gödselhögen kan fröna föras ut på åkern. Fåglar kan sprida mållafrön genom att äta dem. Många av fröna går nämligen osmälta genom fåglarnas tarmkanal.

Mogna frön av svinmålla gror vanligen långsamt och vanligen inte från större djup än 5 centimeter. Frön som ligger under groningsdjupet kan hålla sig groningsdugliga många år. Djupt begravda i jorden (25 centimeter) kan drygt hälften av alla mållafrön vara groningsdugliga ännu efter 10 år.

Åkersenap

Antalet frön per planta är ungefär 1.200 men högre siffror har rapporterats. Fröstorleken är ungefär 1,6 millimeter. Åkersenap förekommer i öppen jord i vårsådda grödor över hela landet. Ogräset sprids främst genom fröspill på fältet. Mellan 20 och 30 procent av fröna kan passera matsmältningskanalen hos kor och får utan att tappa groningsförmågan.

Åkersenap ger vanligen bäst uppkomst från ett djup av 0-2 centimeter. Fröna klarar sig länge i marken. Efter 11 års lagring i jord har åkersenapens frön kunnat gro till 87 procent. Efter torr lagring inomhus har grobarheten efter 11 år varit sämre, ungefär 20 procent. Åkersenapsfröets oljehalt bidrar säkerligen till att fröna kan vara groningsdugliga så länge. Efter upplöjning av en vall som legat i 34 år växte ännu massor av senapsplantor upp. Ju djupare fröna ligger begravda, desto längre kan de behålla groningsdugligheten.

Hampdån

I genomsnitt finns 450 frön av hampdån per planta men variationer mellan några hundra och tusen frön per planta förekommer. I varje delfrukt finns fyra frön, ungefär 3 millimeter stora. Hampdån finns i hela landet, särskilt på lätta, näringsrika jordar.

Frön av hampdån gror långsamt. Ofta noterar man ingen groning alls första sommaren på friland. Bästa uppkomstdjup är ungefär 6 cm. Frön som legat ett tag i jorden, till exempel under vall på mulljord, kan gro mycket snabbt om de förs upp till markytan. På myrmark kan hampdån växa upp så snabbt att vårsäden täcks.

Lomme, Penningört

Av mogna lommefrön i jord gror 65-80 procent mellan första och tredje året. Men försök har visat att lommefrön som legat begravda 6 år i marken ännu kunnat gro till drygt 30 procent.

I genomsnitt finns 900 frön per penningörtsplanta. Fröna är omkring 2,1 millimeter stora. Ogräset uppträder gärna på näringsrika jordar.

Lommen producerar 2.000-40.000 frön per planta. Fröna är mycket små, bara 0,7 millimeter. Det går omkring 10 miljoner per kilo. Fröskidorna öppnar sig vid mognaden och fröna kastas ut. Ogräset sprids också med gödsel, omkring 25 procent av fröna går oskadade och groningsdugliga genom djurens tarmkanal. Lommen föredrar nitratrika lättleror och sandjordar.

Är betingelserna gynnsamma kan man få nästan alla frön av penningört att gro inom ett år. Men nerplöjda i jorden kan frön av penningört behålla groningsförmågan under många år. I danska försök har visats att 87 procent av fröna kunde gro ännu efter 9 år i marken. Bästa uppkomstdjup är ungefär 0,5 centimeter.

Snärjmåra

Antalet frön per planta är 300-400 men variationer mellan 300-1.100 är vanliga. Varje frukt består av två njurformade smånötter med styva, i spetsen hakböjda borst. Fröstorleken är ungefär 3 millimeter. Snärjmåran sprids genom fröspill men också genom att hakborsten fastnar vid redskap, djur och kläder.

Våtarv

På varje våtarvsplanta finns ungefär 15.000 frön. Frukten är en mångfröad kapsel. Fröet är litet och cirkelrunt omkring 1 millimeter stort. Per kilo frö finns omkring 1,66 miljoner frön. Våtarv är ett besvärligt ogräs över hela Sverige och sprids vanligen genom fröspill på fältet.

Djupare nedmyllade än 3 centimeter tycks fröna inte kunna gro. Frön som övervintrar gror snabbt om våren. Frön från våtarv, nedvända i jord, har visat sig kunna behålla groningsförmågan ännu efter 30 år.