Version från 12:27, 5 Jun 2014

...

Vi lägger gröda A vid skifte 1, B vid skifte 2, C vid skifte 3 och D vid skifte 4. Nästa år läggs gröda A i skifte 4, gröda B i skifte 1, gröda C i skifte 2 och gröda D i skifte 3. Grödorna cirkulerar medsols ett steg varje år. På hösten tar vi pH- och jordprov på alla skiften samtidigt. Efter luckring gödslar vi och tillför 8-30 kg stenmjöl per 100 kvm (1 ar).

...

Första övergödsling sker vid början av juni månad och sedan gödslas med 3-4 veckors mellanrum till och med juli månads slut. Gödsla inte för sent för då blir kvaliteten för dålig, detta gäller speciellt selleri, 3-5 kg av fullgödseln per 100 kvm är lagom. Fullgödseln strös över hela landet. Kortkulturer har i regel tillräckligt med näring och den jorden gödslar vi efter skörden samtidigt som vi sår en gröngödsling. Men glöm inte att pudra över skörderesterna med stenmjöl för förebyggande av växtsjukdomar. Alla snittytor och skörderester kan angripas av mögel och svampar och bära sjukdomar vidare. Stenmjöl desinficerar och läker brister och skador.

...

Till mindre men dock krävande grödor räknas till exempel dill, persilja, tidig potatis samt rotväxter som morot, lök, palsternacka, sockerrot, havrerot, persiljerot, svartrot, kålrot och rova.

På hösten före utbreds 150-200 kg stallgödsel per 100 kvm. Övergödsling 3-5 kg organiskt sammansatt fullgödsel 1-2 gånger. Det gäller alla växter i gröda B. Samma tider gäller som för gröda A. Tänk dock på att växterna måste ha kommit igång efter efter gallring och rensning innan första övergödslingen. Den tidpunkten varierar som bekant något på grund av om våren exempelvis harvarit sen.

För att förebygga angrepp av morot- och lökfluga övergödslar vi med 5 kg träaska, helst från löv, eftersom den innehåller kali, före sådd och plantering av dessa kulturer. Tänk på att inte så dill efter dill för det kan ge upphov till sjukdomar. Omedelbart efter skörd av tidig potatis jämnar vi jorden lätt och sår en gröngödsling och övertäcker denna med den avskördade potatisblasten. När morötterna och löken vuxit upp till cirka 10-15 cm sår vi gröngödsling mellan raderna, lämpligen efter sista rensning eller täcker med organiskt material. Det är onödigt att så gröngödsling mellan palsternackor och rödbetor eftersom blasten växer ihop och täcker markytan.

...

Denna gröda är mindre krävande, och består av sen potatis, majs samt allehanda slags baljväxter och ärtor, som binder sitt eget kväve. Här gödslar vi med 100 kg stallgödsel per 100 kvm året innan. Det är välgörande även för gröna ärtväxter. Till potatis och majs 5 kg/100 kvm organisk fullgödsel vid planteringen. De ska också övergödslas i juni månad 1 gång med 5 kg organisk fullgödsel. Majs och sojaböna passar ypperligt till samodling liksom potatis och bondböna.

...

Denna gröda består av 225 gr perserklöver och 225 gr rajgräs/100 kvm. Dessa grödor sår man relativt tidigt i början av maj medan det ännu finns jordfuktighet. Sår man senare kan det bli en torrperiod och den gror sämre. Den behöver ungefär 8 veckor för första snittet, sedan kan man slå den var fjärde vecka.

Detta klipp kan man använda som marktäckning på övriga skiften. Man kan med fördel så en täckgröda därtill. Man får då vid första snittet mycket mera och man kan slå mycket lättare. Som täckgröda sår man samma blandning som man på hösten sår som höstgräs, 500 gram havre/, 300 gram ärtor och 300 gram vicker/100 kvm. Man får absolut inte så mer än 1 kg/100 kvm av denna blandning, då kan den tränga undan perserklövern.

Höstgräsblandningen sår man med 3- 4 cm djup i marken och klöverblandningen sår man samma dag efteråt på ytan. Varpå man kör över med en vält så att liggande frönpå ytantrycks mot jorden. Efter vartannat snitt övergödslar man med en mindre giva gödsel. På hösten innan har vi försett marken med 150 kg halmig stallgödsel/100 kvm, algomin och stenmjöl. Genom att berika jorden med makro- och mikroämnen skapar vi en förrådsnäring för kommande grödor.

...

Det är allmänt bekant att bladgröna växter har stort behov av kväve. Andra växter, selleri, tomat och gurka, vill ha en allsidig näring. Skulle vi tillföra dessa växter ensidigt animaliska eller vegetabiliska näringsämnen blir kvaliteten lidande. En blandning är bäst ur humus- och näringssynpunkt. Egentligen skulle vi ha en gröngödsel som mellankultur mellan gröda A och gröda B för kvalitetens skull. Där kan vi så höstgräs efter råg som övervintringsgröda. Rotfrukterna är förbrukare av kalium och måttliga på kväve. De passar alltså bäst efter gröda A.

...

Vid en intensiv grönsaksodling kan jordbundna sjukdomar uppstå. Dessa kan nedsätta skörderesultatet ganska mycket. Kvaliteten kan bli lidande och det blir mindre betalt för grönsakerna. Vi som bannlyser giftiga medel för bekämpning av svamp och mögel samt skadedjur får inrikta oss på det förebyggande. Genom skiftindelning kan vi undvika att samma växt återkommer för ofta.

...

I en frisk jord förekommer det balans mellan de olika nedbrytningsorganismerna. Får vissa arter utveckla sig kan det gå snett och skördeutfallet blir ringa eller kvaliteten sämre. Betål och jordflyar kan fördärva rödbetsskörden. Nematoderna kan göra stor skada bland jordgubbar och potatis. Morots- och lökflugans härjningar vet många allt för väl om. Genom skiftesodlingen och en fast återkommande gröngödsling bekämpar vi de ovälkomna nematoderna.

...

Nuvarande version

...

Här ska presenteras ett exempel på fyrårig växtföljd där vi odlar ett skifte med krävande grödor, ett annat med mindre men dock kvävande växter och ett tredje med mindre krävande växter.

...

På hösten tar vi pH- och jordprov på alla skiften samtidigt. Efter luckring gödslar vi och påför 8-30 kg stenmjöl per 100 kvm (1 ar)

...

Men glöm inte att pudra över skörderesterna med stenmjöl för förebyggande av växtsjukdomar. Alla snittytor och skörderester kan angripas av mögel och svampar och bära sjukdomar vidare. Stenmjöl decifierar och läker brister och skador.

...

Till mindre men dock krävande gröda räknas till exempel dill, persilja, tidig potatis samt rotväxter som morot, lök, palsternacka, sockerrot, havrerot, persiljerot, svartrot, kålrot och rova.

150-200 kg stallgödsel per 100 kvm på hösten före. Övergödsling 3-5 kg organiskt sammansatt fullgödsel 1-2 gånger. Det gäller alla växter i gröda B. Samma tider gäller som för gröda A.Tänk dock på att växterna måste ha kommit igång efter efter gallring och rensning innan första övergödslingen. Den tidpunkten varierar som bekannt något på grund av om våren varit sen, till exempel.

...

Tänk på att inte så dill efter dill för det ger sjukdomar.

...

Mindre krävande, denna gröda består av sen potatis, majs samt allehanda slags baljväxter och ärtor, som binder sitt eget kväve. Här gödslar vi med 100 kg stallgödsel per 100 kvm året innan. Det är välgörande även för gröna ärtväxter.

Till potatis och majs 5 kg/100 kvm organisk fullgödsel vid planteringen. De ska också övergödsla i juni månad 1 gång med 5 kg organisk fullgödsel.

...

Denna gröda består av 225 gr perserklöver och 225 gr rajgräs/100 kvm. Denna gröda sår man relativt tidigt i början av maj medan det ännu finns jordfuktighet. Sår man senare kan det bli en torrperiod och den gror sämre. Den behöver ungefär 8 veckor förr första snittet, sedan kan man slå den var fjärde vecka.

...

Som täckgröda sår man samma blandning som man på hösten sår som höstgräs, 500 gr havre/, 300 gr ärtor och 300 gr vicker/ 100 kvm.

...

Höstgräsblandningen sår man med 3- 4 cm djup i marken och klöverblandningen sår man samma dag efteråt på ytan. Varpå man kör över med en vält så att på ytanliggande frö trycks mot jorden.

...

Det är allmänt bekant att bladgröna växter har stort behov av kväve. Andra växter, selleri, tomat och gurka, vill ha en allsidig näring. Skulle vi tillföra dessa växter ensidigt animaliska eller vegetabiliska näringsämnen blir kvalitén lidande.

...

Vid en intensiv grönsaksodling kan jordbundna sjukdomar uppstå. Dessa kan nedsätta skörderesultatet ganska mycket. Kvalitén kan bli lidande och det blir mindre betalt för grönsakerna.

Vi som bannlyser giftiga medel för bekämpning av svamp och mögel samt skadedjur får inrikta oss på det förebyggande. Genom skiftindelninn kan vi undvika att samma växt återkommer för ofta.

...

I en frisk jord förekommer det balans mellan de olika nedbrytningsorganismerna. Får vissa arter utveckla sej kan det gå snett och skördeutfallet blir ringa eller kvalitén sämre. Betål och jordflyar kan fördärva rödbetsskörden.

...

Genom skiftes- och lottindelning kan vi flytta morötter, rödbetor och lök så att de inte återkommer så ofta.

Den nedanstående texten/funktionen kan användas om man lagt in en färdig text som redan publicerats någonstans. Den hänvisar nu till den första versionen, men om du ändrat några gånger innan du fick det att se snyggt ut så byt ut 1:an mot en senare siffra.

...