Staplade behållare

En annan form av behållare är att ha flera mindra lådor staplade på varandra. Botten på alla lådor, förrutom den understa ska vara av grovmaskigt nät eller på annat sätt perforerat. Principen är att man fyller en behållare i taget med avfall. När den första behållaren är full lägger man till en i stapen och fortsätter fylla på där. När maskarna har ätit upp allt avfall i den understa behållaren kommer de själva förflytta sig en våning upp och fortsätta där. Vid det skedet kan man tömma den understa behållaren som bör innehålla fin matjord. För att maskarna ska kunna förflytta sig måste man så till att det är tätt mellan de olika behållarna, då maskar ogärna hoppar. 

Andra typer av behållare

Du kan så klart använda mycket annat som kompostbehållare t ex rejäla pappkartonger, frigolitlådor, stora nätkorgar klädda med plast, plastbehållare, gamla frysar och kylskåp (se till att få tömt ut freonet först) och så vidare. 

Var finns maskarna?

Maskarna kan antingen samlas in från naturen eller beställas. Dyngmasken (Eisenia Foetida) hittar du i komposter, gödselstackar och liknande. Dyngmasken är 5-10 cm lång, strimmig och brunröd och kan utsöndra en illaluktade doft vid beröring. Detta är den överlägset bästa masken för komposter. I lövhögar finner du den röda lövmasken (Lumbricus Rubellus) som också går att använda. Masken släpptes ner tillsammans med ett tunt skikt kompostjord i botten på masklådan.

Du bör försöka samla på dig ett hundratal maskar för att komma igång ordentligt. 

Temperatur

Materialet skall inte röras om, det sköter maskarna själva. Ibland kan du försiktigt gräva dig ner genom lagren och se hur långt maskarna har vandrat uppåt. Maskarna trivs och jobbar bäst mellan 15-20 grader. När komposten har kommit igång och maskarna blivit tillräckligt många kan de hålla en viss egenvärme och därmed placeras svalare. Komposten kan också stå kallt eller utomhus men då måste den på vintern isoleras på något sätt.

Fruktflugor

En välmående maskkompost kan gå att ha utan problem med lukt, åtminstone om inte animaliskt avfall slängs i komposten. Däremot kan masklådan födda fram en del fruktflugor. De kan bekämpas på olika sätt: täck överst i masklådan med såg-, kutterspån eller en fuktad tidning; se till att flugorna inte har något att äta i lägenheten samt slå ihjäl de du kommer åt!

Modern hushållsgris

Varje dag äter masken upp till en tredjedel av sin egen vikt. Tänk på att det tar en tid innan maskarna ”kommit igång” och börja föröka sig, så mata lådan försiktigt i början och ge akt på vad som händer. Ett tips är att efter att ha fyllt på med ett cirka 15 cm tjockt täcke i olika lager vänta ett par veckor med att fylla på. Om maskarna har kommit ikapp och ätit upp det mesta kan man börja jag fylla på igen. Försök sedan att fylla på i samma takt som maskarna äter.

För att få en snabbare kompostering kan man med fördel finfördela avfallet. Det kan bli en faktiskt känsla att på kvällen stå och skära upp dagens avfall i mindre bitar och servera maskarna som en måltid. En känsla av att få vara servitör på en fin restaurang! 

Skörd av maskkomposten 

Maskarna ”vandrar” från genomätet material och uppåt. När lådan är nästan full kan man inuti den ställa en nätkorg av plast eller metall eller en lägre trälåda med springor av typen fruktlåda. I denna lägger man de översta lagren av färskt material. När alla maskarna har krupit in här plockas den ur masklådan.

Masklådan töms på sitt innehåll, kläs med nya lager kartong, på botten läggs riven kartong, löv, flis med mera och innehållet från den lilla lådan tippas över. Och så börjar det hela om igen.