Vitis æstivalis Michx. (Summer Grape)

Ett mycket vitalt lövfällande vin, som växer högt om lämpligt stöd finnes. Bladen är mycket stora, 10 till 25 cm breda och ca dubbelt så långa. Mattgröna med till en början rostrött, senare brunt dun undertill. Blomvipporna ca 20-25 om långa. Bären runda 8-10 mm i diam, svarta med ett blått vaxartat överdrag ("dagg"), angenäm smak (saftiga och söta). Mognar i USA ca sept. Förekommer i New York till Missouri, Florida och Mississippi och började odlas på 1600-talet. En sort kallad "Norton's Virginia". Troligen härdig zon I-II.

Var. bourquiniana (Munson) Bailey

En grupp sorter eller mer sannolikt hybrider, som ursprungligen odlades av familjen Bourquin i Georgia, t.ex. "Herbemont". De skiljer sig från arten genom större saftiga bär och tunnare mindre duniga blad.

Vitis cinerea Engelm ex. Millardet

(Sweet Winter Grape)

Betraktades tidigare som en var. av V. æstivalis, men V. cinerea skiljer sig från den senare genom kantiga, duniga smågrenar (som kontrasterar mot V. æstivalis' runda, nästan cirkulära). Dunet under bladet är grått eller vitaktigt och bären har litet eller inget vaxliknande dagg. De är svarta, 10-14 mm i diameter, saftiga. Ursprunglig i Illinois till Kansas, Texas, Mexiko och norra Florida. Härdig, troligen zon I-II, men druvorna mognar i hemtrakterna i oktober:

Vitis amurensis Rupr.

Ett starkväxande, lövfällande vin, som något påminner om V. vinifera med röda skott, duniga som unga. En tjock hård skiva av ved delar märgen i lederna. Blad 10-25 cm breda, något längre, femflikiga, ofta djupt flikiga, något duniga på undersidan.

Den är mycket odlingsvärd för sitt bladverk, som blir vackert karminrött och purpurfärgat på hösten. Bären svarta, 8 mm, saftiga och syrliga med 2-3 kärn (frö), mognar i september:

Hemmahörande i nordöstra Kina (Manchuriet), Korea, sovjetiska Fjärran Östern (Amurområdet) och Japan. Härdig zon III (-IV?).

Vitis argentifolia Munson

En vital, lövfällande klängväxt med runda skott, kala men blåaktiga. Bladen 10-30 cm breda och långa, 3- eller 5-flikiga, oregelbundet tandade, kala vanligen på båda sidor men undersidan ljust blåvit. I övrigt är den lik V. æstivatis. Den lär förekomma i stora mängder på Goat Island, Niagara Falls, tillsammans med Celastrus scandeus och andra klängväxter. Bär ca 10 mm i diameter, purpursvarta-blådaggiga, syrliga men angenäm smak. Mognar i ursprungsområdet ca september.

Härstammar från New England-Illinois till North Carolina-västra Tennessee. Härdig troligen zon I-II.

Vitis californica Benth.

En lövfällande klängväxt, som når 6-9 m i höjd. Skotten täckta med gråaktigt dun. Bladen runda, 5-10 cm breda, tandade och ofta täckta med gråaktigt dun. Bär ca 10 mm i diam, svarta med purpuröverdrag. Smaken ganska torr men angenäm. Mognar i sept. Ursprunglig i Oregon till California. Knappast härdig i Sverige.

Vitis candicans Engelm. ex A. Gr.

(Mustang Grape)

En vital, lövfällande klängväxt. Skott täckta med tät, vit ull. En tjock skiva delar märgen i lederna. Blad 5-10 cm breda, hjärtformade, men varierande. Först är översidan ullig men senare mörkgrön medan undersidan förblir täckt med en tjock vit fäll. Bären runda, 15-20 mm i diameter, purpurfärgade med tjockt skal och oangenäm smak. Mognar juli-augusti. Ursprunglig från Oklahoma och Arkansas till Texas, där den ofta växer på kalksten. Tillhör de mest särpräglade av amerikanska viner genom sitt breda, nästan hela blad och den ljust ulliga undersidan, nästan som ett poppelblad. Härdig zon I-II (?).

Var. doaiana Munson

Skiljer sig från arten genom att bladen alltid är 3-flikiga och grovt tandade. Översidan är blågrön med strövisa ulltussar. De unga skotten är först ulliga men efterhand kala. Bären 12-15 mm i diameter, svarta, vaxöverdragna, söta. Ursprungligen funnen i Texas men förekommer mest inom ett område i Oklahoma.

Vitis coignetiæ Pulliat ex Planch.

En mycket vital lövfällande klängväxt, som når toppen på det högsta träd. Unga skott runda, med ribbor och till att börja med täckta med ett löst gråaktigt dun. Blad kanske det största bland viner, ibland 30 cm långa och 25 cm breda, men vanligen 5 till 7,5 cm breda. De är huvudsakligen runda eller snarare otydligt 3- eller 5-flikiga. Bären ca 8 mm i diameter, svarta med purpurfärgad dagg. Moget sept-okt, men smaken oangenäm (?). Inhemsk i Japan och härdig zon I-II (-III?).Vacker karminröd höstfärg. Enligt Sargents beskrivning från skogarna på Hokkaido "växer V. coignetiæ till toppen på de största träden och fyller dem med sina enorma blad, som på hösten antar den mest briljanta scharlakansröda färg."

Var. pulchra

Ursprunget för detta vin är inte känt men det kom troligen från nordöstra Asien och dök upp i odling omkring 1880. Det är nära V. coignetiæ och Rehder föreslog att det kunde vara en hybrid mellan den och V. amurensis. Dess odlingsvärde är den rika purpurfärgade och blodröda färgtonen på dess vissnade löv.

Vitis vulpina L. (Cordifolia Michx.)

(Frost Grape, Chicken Grape)

Ett mycket vitalt vin, vars huvudstam i det vilda är upp till 60 cm tjock. Unga skott jämnt eller bara lätt håriga. Blad tunna, runt ovala med en hjärtformad bas, 7,5-12,5 cm breda och något längre. Blommor hängande 10-15 cm långa. Bär runda ca 10 mm i diameter, svarta till blåsvarta med tjockt skal, ätligt efter frost (jämför slån). Mognar i oktober i sitt ursprungsområde. Hemmahörande i Pennsylvania till Florida, östra Kansas och Texas. Härdig i zon I-II.

Var. foetida Engelm.

Från Mississippidalen. Har en skarp, otäck lukt.

Vitis Davidii (Carr.) Foëx

En yppig, lövfällande klängväxt. De unga skotten är inte duniga men täckta med taggiga, körteltoppade, något hakade borst. Blad hjärtformade, tandade, 10-25 cm långa, 6-20 cm breda, skinande mörkgröna och kala på översidan, blåaktigt eller gråaktigt gröna på undersidan. Bär svart ca 15 mm i diameter och angenäm smak. Mognar i sept-nov.

Ursprunglig i Kina. Fader David fann den i Shaanxi 1872 och den infördes genom honom till Parismuseets trädgård, men de som odlas nu i Europa är troligen från E H Wilsons insamling år 1900. Härdig zon I-II.

Fröplantor växer mycket snabbt och är 1,8-3 m höga på bara 2-3 år. Arten är variabel i bladverk och i längd och täthet på skottens taggiga borst. Det är ett av de vackraste vinerna och med sina beväpnade skott en av de mest distinkta. Dess blad blir lysande röda på hösten.

Cv. Veitchii (var. cyanocarpa [Gagnep.] Sarg.)

En selektion av Veitch bland fröplantorna från Wilsons insamling, Den beskrevs av J. Veitch: "Denna form är vanligen kraftig och vacker, mer vital än typen med ett skinande bronsgrönt bladverk, som på hösten antar de rikaste färger." Den anses vara mindre taggig och beskrevs från plantor från insamlingar i västra Hube i av E H Wilson år 1907.

Vitis flexuosa Thunb.

En smäcker, elegant klängväxt. Skott glatt eller dunigt som mycket ungt. Blad runt ovala och hjärtformade vid spetsen, bland de minsta i släkten, ung. 5-8 cm tvärsöver, fin textur, glatta och glänsande på översidan och duniga på bladnerverna på undersidan. Smäcker blomställning. Bären i storlek av en ärta, svarta. Mognar i september. Ett graciöst vin ursprungligt i Japan, Korea och Kina. Härdig zon I-II.

Var. parvifolia (Roxb.) Gagnep.

Introduktion av Wilson från västra Hube i omkring 1900. Det skiljer sig från arten genom mindre blad, skinande bronsgrönt på ovansidan, purpur på undersidan som ungt - ett av de vackrastre bladen hos ett äkta vin. Det har ett stort utbredningsområde från Himalaya till södra och centrala Kina och Formosa. Betraktas som en egen art av många auktoriteter.

Vitis labrusca L. (Northern Fox Grape)

En vital lövfällande klängväxt med mycket ulliga unga skott, som har ett klänge eller en blomställning vid varje led. Bladen tjocka, hela eller treflikiga (ibland djupt) mot toppen, grunt och oregelbundet tandade, brett ovala och runda, 7,5-17,5 cm breda och långa, basen hjärtformad, översidan mörkgrön blir kal, undersidan täckt med rostfärgad (först vitaktig) ull, stjälk mer än hälften så lång som bladet. Blomvippor 5-10 cm långa. Bär runda, 15-20 mm purpursvarta, ibland rödbruna eller gulgröna, med tjockt skal och söt, kärv smak. I ursprungsområdet blommar den i juni och mognar i september. Hemmahörande i New England till Georgia, Tennessee och södra Indiana. Härdig zon I-III.

Av de amerikanska vinerna är V. labrusca den ekonomiskt viktigaste och har gett flera sorter som odlas för sina druvors skull. Eftersom det är en vital art, odlas den också för sin yppighet och sina vackra blad.

Labruscasorterna kallas V. labruscana Bailey. Vanligtvis är det hybrider mellan V. labrusca och V. vinifera, t.ex. "Vancouver", fastän ibland även andra amerikanska arter ingår. Dessa sorter används i östra Nordamerika för vinframställning, men i Kaliforniens milda klimat odlar man V. vinifera liksom i Europa. Själv har jag avsmakat alldeles utmärkta druvor av "Vancouver" i sept 1985 hos vår världskände clematisexpert Magnus Jonsson, Södertälje.

Vitis monticola Buckl.

En lövfällande klängväxt upp till 9 m hög, med smäckra, kantiga, lätt duniga smågrenar. Blad 5-10 tvärsöver, hjärtformade, mörkgröna på ovansidan, gråvita på undersidan, båda sidorna glänsande. Bär runda, 12-14 mm, svarta eller ljusfärgade, söta men med stora kärnor, päronformade 5-7 mm långa. Mognar i hemtrakterna i sept. Ursprunglig i sydvästra Texas. Härdig zon I(-II).

Ett annat vin, V. chapmanii Planch., från samma område är troligen en hybrid med V. candicans.

Vitis piasezkii Maxim

Ett vitalt, lövfällande vin med till en början duniga skott. Blad mycket variabla, 7,5-15 cm breda, treflikiga med hjärtformad bas men även andra former, ovansidan mörkgrön, undersidan mer eller mindre täckt med brun filt. Bär svart-purpur, runda, ca 10 mm, söta. Blommar i maj-juni och druvorna mognar i augusti-september.

Hemmahörande i västra Kina, varifrån Wilson sände frö år 1900. Troligen härdig i zon I- II. Den är märkligt variabel i bladformen. Vid basen är de hela men blir allt flikigare ju högre upp de sitter för att slutligen blir "palmlika". Bladen är som nyutslagna färgade. På hösten antar de röda eller bronsaktiga färgtoner.

Var. pagnuccii (Romanet du Caillaud) Rehd.

Skiljer sig endast från arten genom mer glatta skott och blad.

Vitis betulifolia Diels & Gilg.

Liknar V. piasezkii men har alltid hela blad, som blir nästan kala. Bär blåsvarta med lätt överdrag. Inhemsk i västra och centrala Kina.

Vitis quinquangularis Rehd. (Vitis pentagona Diels & Gilg.)

En lövfällande klängväxt, vars unga skott är klädda med vitaktig filt. Även klängena är filttäckta. Blad ovala med hjärtformad bas, ovansidan mörkgrön, undersidan täckt med ljus tät filt. Bär runda, 6-7 mm, stora kärnor, blåsvarta i smäckra knippen ca 10-15 cm långa. Mognar i september.

Hemmahörande i centrala och västra Kina. Härdig zon I-II (III). Odlas för sitt blads skull. Undersidan ger en vacker lyster.

Var. bellula (Rehd.) Rehd.

Har mycket mindre blad 3-5 cm långa.

Vitis riparia Michx (Riverbank Grape)

En vital, lövfällande, klängande buske eller klängväxt med kala skott. Bladen tunna, 7,5-20 cm breda, vanligen något längre, brett hjärtformade. Blommorna doftar sött som reseda och kommer i klasar 7,5-20 cm långa. Blommar i juni och bären mognar i september i sitt naturliga utbredningsområde: från Nova Scotia och New Brunswick till Manitoba, Kansas, Colorado, Missouri, Texas. Bären runda, 8 mm tvärs över, svartlila, tätt täckta med ett vaxartat blått dagg.

Den odlas ofta för sina vackert ljusgröna blads och doftande blommors skull. Den är lätt att föröka med sticklingar och har följaktligen i stor utsträckning använts som phylloxeraresistent underlag på vilket franska viner har ympats.

V. riparia är den härdigaste arten och plantor med ursprung från dess nordligaste utbredningsområde i Nova Scotia eller New Brunswick torde vara värda att pröva, där vanligt vin, V. vinffera, har svårt att klara sig. Kanske t.o.m. zon V.

V. "Brant"- En hybrid mellan "Clinton" (som var en av de första selektionerna av V. riparia eller möjligen en hybrid mellan den och V. labrusca) och V. vinifera, "Black St. Peters", som var pollendonator. Korsning utfördes av Charles Arnold i Paris, Kanada, på 1860-talet. De ganska små svarta druvorna mognar i t.ex. England och ger en utmärkt saft. Eftersom druvan har inga eller få kärnor, kan den torkas som russin. Detta vin odlas dock huvudsakligen för sina remarkabla höstfärger: bladen blir djupt bronsröda utom nerverna, som förblir gröna.

Vitis palmata Vahl. (V. rubra Michx.; Red Grape)

Ett vin hemmahörande i Illinois, Missouri till Texas. Mycket närstående V. riparia. Unga skott och bladstjälkar är ljusröda. Bären svarta utan vaxöverdrag, 7-10 mm i diameter, men den blommar i ursprungsområdet först i juli-augusti och druvan mognar i oktober. Ett graciöst vin.

Vitis romanetii A. David ex Foëx

En vital, lövfällande klätterväxt. Unga skott duniga. Löven är kraftiga och fasta, 10-25 cm breda, på ovansidan mörkgröna medan undersidan är täckt av en grå filt. Bären ca 1 cm i diameter, svarta och ätliga. Hemmahörande i Kina och introducerad från provinsen Shanxi. Ett mycket vackert vin men tämligen ömtåligt i ungdomsstadiet innan en kraftig vedartad stam bildats. Därför endast lämplig i zon I skyddat läge.

Vitis rotundifolia Michx. (Muscadine)

Ett vitalt, lövfällande vin, som klättrar upp till 30 m med luftrötter. Löven brett ovala till runda, hjärtformade, 5-12 cm breda. Undersidan gulaktig. Bären runda 1,5-2,5 cm i diameter matt purpurfärgade. Druvan har dock ett tjockt skal och smakar "mysk". I sitt utbredningsområde: Delaware till norra Florida och västerut till Missouri, Kansas, Texas och Mexico, blommar det i juni och druvan mognar i augusti-september. Härdighet troligen zon I-II.

I USA förekommer den i vissa vingårdar med utvalda sorter t.ex. "Scuppernong". Närstående art V. munsoniana Simpson ex Hunson, hemmahörande i Florida och Georgia, är alltför ömtålig.

Vitis rupestris (Bush Grape)

Unikt vin eftersom det är en buske ca 2 m hög och inte en klängväxt. Bladen vanligen hjärtformade 7-10 cm breda. Blågröna på båda sidor. Bären runda, 7-14 mm i diameter, svartpurpur i färg. Smaken angenäm. Förekommer i södra Pennsylvania till Tennessee, Missouri, Oklahoma och sydvästra Texas, där den blommar i juni och mognar i augusti-september. Troligen härdig i zon I-II.

Vitis thunbergii Sieb. & Zucc.

En smäcker, endast svagt växande, lövfällande klätterväxt, de unga skotten kantiga, mer eller mindre ulliga. Bladen variabla men djupt 3- och 5-flikiga, vanligen 6,5 till 10, ibland 15 cm tvärsöver, fikonliknande. Oregelbundet tandade. Mörkt gröna täckt med rostbrun filt undertill.

Druvor i klasar 5-8 cm långa, svarta med purpurdagg, ca 1 cm i diameter. Blommar i juli-augusti och mognar i hemländerna sept-okt. Ursprunglig i Japan, Korea och Kina. Härdig i zon I-II. Odlad huvudsakligen för sina vackra röda färger på hösten.

Vitis vinifera L. (Vanligt vin)

En lövfällande klängväxt, som når ansenlig utbredning om den får underlag att klättra på. Eftersom vinet har odlats sedan urminnes tider har många särpräglade sorter selekterats fram. Vinet kräver en viss värmesumma, varför det främst odlas i Europas varmtempererade länder och i delar av Asien. Ursprungsområdet är osäkert men troligen kommer det från Främre Asien och Kaukasus.

Några sorter ger mogna druvor i vårt lands mildaste zoner (I-II).

I USA odlar man vin t.o.m. i ampelkrukor eller stora krukor på balkongen eller terrasser. (På vintern intages krukan eller skyddas för frost, eftersom rötterna ej tål mer än ett par frostgrader.) I Alnarp har under ett 20-tal år provats nya sorter t.ex. "Pearl of Czaba", som i växthus mognat redan i augusti. Andra är Lucullus, Geneva, Blau Donau (blå druvor ursprungligen från Österrike), Boskoop Glory, Ungersk muskatell, Gamay Hatif de Vosges, en typ av Cardinal, Chelois (från Michigan). Man avser främst odling i kallhus och på balkong/terrass, där man kan ha mogna druvor redan i augusti - början av september i ett sydvästläge. De mest lovande sorterna tycks vara Pearl of Graba och Blau Donau, som kan odlas på friland och mognar då i oktober.

V. vinifera odlades längre norrut (t.ex. i England) under tidig medeltid, då klimatet var mildare, medan kommersiell odling idag förekommer främst i Rehn- och Moseldalen.

Subsp. sylvestris (Gmel.) Berges & Hegi.

Detta är vildvinet från vilket kulturformerna har selekterats fram. Druvorna är sura, ca 5 mm i diameter. Vinet förekommer från central- och sydöstra Europa genom Främre Asien till norra Iran och Turkestan. Det är ovanligt i Centraleuropa men förekommer i dalarna vid övre Rhône och är en av de få klängväxterna i Europas flora.

Vitis wilsoniæ Veitch.

En mycket vital lövfällande klättrare med duniga skott. Bladen är mer eller mindre hjärtformade vid basen men för övrigt äggformade, 8-16 cm tvärsöver. Bladen är först ulliga för att sedan bli kala på ovansidan.

Druvorna är svarta, täckta med ett purpurfärgat dagg och knappast 1 cm i diameter. De sitter i slanka klasar 10-20 cm. Blommar i juni och mognar i hemlandet centrala Kina. Härdig i zon I-II.

Vitis arizonica Engelm. (Canyon Grape)

Vanligen ett lågt vin med ett blad 4-8 cm tvärsöver, 3-flikigt. Druvan 6-8 mm, svart, angenäm smak. Blommar i juni och druvor mognar i september i västra Texas, norra Mexico och Arizona. Härdig endast på varma skyddade lägen i zon I.

Vitis baileyana Muns.

Högt klättrande vin. Bladen är 3-flikiga, ljusgröna 5-10 cm långa. För hemmaområdet West Virginia och North Carolina till Tennessee och Georgia gäller blomning i juni och mogna druvor i september. Druvorna 7-10 mm, svarta med lätt dagg. Härdig i zon I-II.

Vitis berlandieri Planch. (Spanish Grape)

Liknar föregående men hemmahörande i sydvästra Texas och Mexico. Knappast härdig i Sverige.